Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kurser i hålsovårdslåra komma att anordnas i vintér, liksom
föregående år, af Berlins sjukkassor. Föredragen, som i regel hållas af läkare, ha under
föregående år varit mycket talrikt besökta af sjukkassornas medlemmar. I år ämnar
man anordna föredrag om yrkesinspektionens betydelse för hälsovården, hvilka skola
hållas af yrkesinspektörer. Det synes, som om denna idé vore värd att taga vara
på äfven i vårt land. I Stockholm t. ex. borde de större sjukkassorna med lätthet
kunna anordna några kurser i hälsovårdslära, hvilka säkerligen skulle bli till nytta
för såväl sjukkassornas ekonomi som medlemmarnes hälsa.
Industrien i Belgien nu och för 50 år sedan. Belgien är det
tätast befolkade af alla Europas länder. Medan vi i Sverige räkna 11 innevånare pr
kv.-kilom. har Belgien 20 gånger så många, eller 224. I detta land har också
industrien under detta århundrade nått en alldeles häpnadsväckande utveckling.
Hur denna gestaltat sig under de senaste 50 åren framgår af en nyligen
offentlig-liggjord statistisk jämförelse mellan åren 1846 och 1896.
Enligt denna skulle arbetarnas antal ha ökats 5 gånger så mycket som
arbets-gifvarnas. Proportionen mellan de båda grupperna var 1846: I arbetsgifvare på 2
arbetare; 1896: 1 på 3.
De hemarbetande arbetarnas antal har minskats från 200,000 till 120,000,
och antalet arbetande kvinnor har äfvenledes minskats. 1846 räknades 1 kvinlig
arbetare på 3,g män, 1896 I på 5 män.
Märkligast är måhända ökningen af ångkraftens användning. Under de
nämnda 50 åren har antalet ånghästkrafter ökats från 40,000 till 430,000. Beräknas
en hästkraft motsvara 10 män, skulle det af ångmaskiner utförda arbetet motsvara i
förra fallet (1846), 1,060,000 arbetare, i det senare (1896) 4,300,000.
Sittplatser för bodbiträden. Det är en känd sak att biträdena i
handelsbutiker i regel ha ett mycket tröttande arbete och att reformer m. a. p.
deras arbetstid m. m. äro högst behöfliga. Det synes emellertid omöjligt, till följd
af den stora konkurrensen och andra omständigheter, att på privat väg kunna
förbättra deras ställning, hvarför här, liksom på så många andra områden, lagstiftningen
måste söka förhindra att icke allt för oskäliga arbetsförhållanden förekomma. Nyligen ha
i de stora industrilanden lagar och bestämmelser utfärdats, hvarigenom bodbiträdena
tillförsäkras sittplatser i affärerna. Det är egendomligt att en sådan, såsom det
synes, fullt naturlig och nödvändig bestämmelse, skall på olika håll ha rönt så mycket
motstånd, som i själfva verket varit förhållandet. När denna fråga förekom i
Engelska parlamentet ansåg sig den engelska premierministern böra tala emot saken,
hvilket lyckligtvis ej hindrade frågans lösning. I Tyskland har förordningen först
efter lång väntan trädt i kraft och i Frankrike har senaten efter en mycket lång
fundering beslutit att antaga det af deputeradekammaren godkända lagförslaget i
ämnet. Som man får hoppas är denna »sittplatslag» endast en inledning till
detaljerade lagförslag rörande bodbiträdenas arbete.
En förening för sociala reformer bildades för någon tid sedan i
Berlin. Efter ett med stort bifall framfördt tal af själen i denna rörelse, frih. von
Berlepsch, konstituerades föreningen. Vid mötet närvoro ett stort antal framstående
personer, från nästan alla stånd och yrken och representerande alla olika politiska
riktningar utom den socialdemokratiska.
Föreningens syfte är dels att vara en underatdelning af den på annat ställe
(sid. 41 ) skildrade internationella »föreningan för främjande af social lagstiftning»,
dels att inom Tyskland verka för sociala reformers genomförande. För detta senare
ändamål skall söka vinnas förståelse och intresse för sociala frågor och genomförande
af åtgärder som afse att bättra arbetarnes ställning, såsom utvidgadt arbetareskydd
och yrkesinspektion, arbetsförmedling, skiljedom i lönestrider m. m.,
arbetareförsäkring, kooperativa föreningar o. s. v.
Då underafdelningar af den ofvan nämnda internationella föreningen är under
bildande äfven i Österrike, Frankrike, Belgien och Italien synes det icke vara
olämpligt, att en liknande underafdelning komme till stånd i Skandinavien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
