Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inför detta och liknande exempel på omöjlighet till samarbete
skulle man vara frestad att draga den slutsatsen, att svenska folket
icke är danadt för samarbete, och att därför den kooperativa rörelsen
icke kan väntas ha någon framtid här. Förvisso är dock en dylik
slutsats förhastad. Förmågan att samarbeta är mycket sällan medfödd;
den är lyckligtvis en bland de egenskaper som kunna läras och läras
jämförelsevis lätt genom upplysning, och det är därför genom
upplysning, detta för samarbetsidén oumbärliga medel, som denna hotande
fara för splittring och konkurrens inom den kooperativa rörelsen skall
bekämpas.
Har samarbetet inåt — mellan konsumenterna — en mycket stor
betydelse, så är från vissa synpunkter det samarbete som existerar eller
borde existera mellan de kooperativa företagen å skilda orter, af lika
stor vikt. Detta slag af samarbete, som först och främst visar sig genom
gemensamma inköp, är nämligen af stor ekonomisk betydelse för
konsumenterna och är ett första villkor för kooperationstankens
till-lämpning på produktionsområdet. För tillfället skola vi endast belysa
konsumentens nytta af ett dylikt samarbete och göra detta genom en
skildring från en plats, där de geografiska förhållandena särskildt väl
lämpa sig för gemensamma inköp.
En blick på kartan å nästa sida öfver Sundsvalls sågverksdistrikt
skall genast klargöra, hvilken god jordmån den kooperativa rörelsen
här har. Kuststräckorna närmast Sundsvall ha nämligen att uppvisa
ett 40-tal sågverk (de stora svarta prickarne å kartan), vid hvilka
ett mycket stort antal arbetare äro sysselsatta; nästan alla dessa äro
uteslutande konsumenter och måste därför köpa sina lifsförnödenheter. För
att kunna göra detta på billigaste sätt, ha helt naturligt bildats kooperativa
handelsföretag vid de flesta sågverk. Dessa ha ungefär lika organisation,
samma uppgift, samma intressen ; för alla är staden Sundsvall
hufvudplat-sen. Hvad skulle då vara naturligare än att de förenade sig och
gemensamt gjorde sina uppköp? Icke endast ideella hänsyn uta.n äfven direkta
handelsintressen borde föra till en dylik sammanslutning. Om inköpen
skedde gemensamt, skulle konsumenterna själfva bekomma
grosshandels-vinsten; flera svårigheter för föreningarna skulle undanrödjas. Så t. ex.
skulle hvar enskild förenings uppköp kunna ske lättare och med mindre
risk beträffande varukvalitén, och den för hvarje förening svåraste
frågan — att göra goda inköp, skulle kunna få en tillfredsställande
lösning. Att så skulle bli förhållandet är ju helt naturligt; om nämligen
inköpsafFären vore bildad af och för konsumtionsföreningarne, med deras
intresse för ögonen och på samma rättvisa ekonomiska grunder som
de själfva, d. v. s. kontant betalning och vinstens fördelning i
proportion till gjorda inköp, kunde ingen institution bättre tillgodose deras
intressen än just en dylik inköpsaffär.
Nåväl, en dylik inköpsaffär existerar naturligtvis i
Sundsvallstrakten? Ingalunda. Intet samarbete förekommer mellan föreningarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
