Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slog döförat till. Emellertid har man nog detta andra kammarens
bifall att tacka för det förslaget så snabbt återupptagits.
Bland dem, som verkligen önskade, att en lagstadgad
olycksfalls-ersättning skulle komma till stånd i vårt land, gällde den skarpaste
striden vid förra årets riksdag, huruvida man skulle godkänna den af
regeringen förfäktade principen om arbetsgifvames omedelbara
ersättnmgs-skyldighet eller bestämma om obligatorisk olycksfallsförsäkring.
Då möjligen skillnaden mellan dessa båda principer kan vara
oklar för någon af tidskriftens läsare, är det kanske ej ur vägen att
yttra några ord härom.
Godkännes principen om den omedelbara ersättningsskyldigheten,
så har den ersättningspliktige arbetsgifvaren visserligen skyldighet att
vid inträffande olycksfall lämna den däraf drabbade den stadgade
ersättningen. Men han är ej tvungen att på förha?id vidtaga någon
åtgärd, som tillförsäkrar arbetaren, att han vid möjligen inträffande
olycksfall verkligen erhåller det tillförsäkrade understödet. Svagheten vid
detta system ligger alltså däri, att om t. ex. arbetsgifvaren råkar i obestånd
och sålunda saknar medel att erlägga understödet, så står den af
olyckan drabbade arbetaren skyddslös. Risken för att detta skall
inträffa är särdeles stor hos den mindre arbetsgifvaren, som kan få
ytterst svårt för att komma ut med de för hans ställning icke så
obetydliga olycksfallsersättningarne, så framt han ej genom försäkring i
särskild anstalt på förhand sörjt för ersättningens utgående.
Den obligatoriska olycksfallsförsäkringen åter innebär, såsom ock
framgår af namnet, att arbetsgifvaren ålägges att i för detta ändamål
upprättad anstalt olycksfallsförsäkra sina arbetare. Härigenom vinnes,
såsom herr Fränckel i sin motion vid förra årets riksdag framhöll,
»icke blott fördelning af kostnaderna, så att dessa icke drabba
tillfälligt, utan äfven trygghet för att skadeersättningarne, oberoende af
dessa tillfälligheter, under alla omständigheter komma att utfalla».
Mot denna obligatoriska olycksfallsförsäkring hade emellertid både
inom högsta domstolen och riksdagen bl. a. invändts, ##giltig rättsgrund
saknades att ålägga arbetsgifvaren att genom erläggande af
försäkringspremier vidkännas utgifter för beredande af ersättning i anledning af
framtida och ovissa olycksfall, samt att hvarje särskild arbetsgifvares
intresse att söka förekomma olycksfall förminskades därigenom, att
följderna af olycksfallen genom försäkringen fördelades på alla
försäkrings-pliktiga arbetsgifvare.
Utskottet, som behandlade denna fråga vid 1900 års riksdag, tog
hänsyn till dessa invändningar och föreslog i stället en medelväg. Denna
medelväg bestod däri, att utskottet visserligen förordade den i kungl.
maj:ts proposition antagna principen om arbetsgifvames omedelbara
ersättningsskyldighet, men tillika föreslog, att den försäkring af
arbets-gifvarens risk, som i det kungliga förslaget förutsattes kunna äga rum
i enskild, af staten erkänd anstalt, skulle utbytas mot försäkring i en
anstalt, som genom statens försorg borde inrättas innan lagen trädde
i kraft och hvilkens förvaltningskostnader skulle utgå af statsmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
