Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centrum ett helt nytt gatusystem och utvidgat 24 gamla gator, anlagt
nya öppna platser samt tillskapat parker för 40,000 pund.
Ursprungligen var det utskottets mening att endast rifva det gamla
utdömda, men icke bygga något nytt. Endast såsom en förebild för
den enskilda företagsamheten byggdes till en början två modellhus
för en kostnad af 3,426 pund. Men det visade sig snart att den
enskilda företagsamheten dröjde att infinna sig. Man erkände väl
modellhusens företräden, men ingen efterföljde dem. Utskottet såg
sig till slut nödsakadt att själf bygga för att öfverhufvud få några
inkomster af den nyvunna marken.
År 1897 ägde staden sålunda å det reglerade området 1,202
bostäder (551 enrums, 486 tvårums, tillsammans hysande 5,300
personer). Kostnaden för dessa bostäder går till 30,000 pund. En
lägenhet om ett rum och kök betingar 12 ä 13 sh. pr månad, hvilket
naturligtvis ställer sig för högt för de allra fattigaste bland
arbetsklassen. För dessa beslöt man år 1894 bygga s. k. »blocks»
(hyres-kasärner) på 30 bostäder hvar, inrymmande 12 enrums- och 18
två-rums-lägenheter. Dessa lägenheter kosta resp. 6 pund .10 sh. och 7
pund 10 sh. pr år; och betraktas detta företag blott såsom ett
experiment, hvarmed man tänker fortsätta i större skala, om detta första
försök utfaller lyckligt.
Den författare, hvars framställning jag följt, anser, att Glasgows
exempel tydligt visar, att det fins en gräns nedåt för
bostadsanskaff-ning, under hvilken gräns den enskilda företagsamheten inte gärna
går och där alltså det allmänna vore skyldigt att ingripa.
Såsom nu tillgått i Glasgow har det i större eller mindre skala
efter hand tillgått äfven i andra engelska städer, såsom Edinburgh,
Dundee, Greenock o. s. v.
(Forts.)
JHemmen för arbeterskor i Stockholm.
Herr redaktör!
Ett hjärtligt tack för ert bref, i hvilket ni uttrycker ert lifliga
intresse för Hemmen för arbeterskor och en önskan att i Social Tidskrift
få införa någon liten uppsats om dessa hem eller, med andra ord,
om den verksamhet »Föreningen Hemmet för arbeterskor» utöfvar och
hvars ledarinna jag är.
Jag skall då genast be att få påpeka, att dessa hem icke såsom
en stor del af dem, för hvilka de äro afsedda, inbilla sig —1 äro ett
slags »inrättningar». Detta är just hvad de icke skola vara. Deras
uppgift är att åt ensamstående unga arbeterskor erbjuda en hemtreflig
och sund bostad mot ungefär samma afgift, som de eljest få betala
för att bo »inne» i fattiga familjers öfverbefolkade rum.
Det är ju en känd sak att arbetsklassens döttrar numera
föredraga fabriksarbetet framför att taga tjänst. Men den större
personliga frihet sådant arbete erbjuder och hvilken utgör dess förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
