Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således i en sådan brödbod kunna få köpa bröd, men icke mjölk och
grädde, oaktadt äfven sistnämnda varor där finge saluhållas till
föreningsmedlemmar. Likaledes skulle ett ändelsmejeri, som för
med-lemmames räkning uppköper fodermedel och gödningsämnen, icke
kunna förvärfva sig rätt att försälja någon del häraf till utomstående.
Slutligen må erinras, att det ofta är svårt att afgöra, om en af en
kooperativ förening saluhållen vara verkligen är ett »alster af
med-lemmames verksamhet». Tvifvel härom kan t. ex. uppstå i fråga om
kaffe, som rostats i föreningens kafferosteri.
På grund af nu anförda förhållanden hafva
konsumtionsföreningarna i främmande staters lagstiftning tämligen allmänt fått sig
uttryckligen tillerkänd rätten att handla med icke-medlemmar. Sä är
exempelvis förhållandet i Frankrike, England, Österrike, Ungam, Schweitz
och Nederländerna. Icke minst i anledning häraf har den kooperativa
rörelsen i nämnda stater under de sista årtiondena tagit ett
anmärk-ningsyärdt uppsving, som i sin mån bidragit att förbättra de mindre
bemedlade samhällsklassernas ekonomiska ställning. Särskildt i England
har den kooperativa rörelsen, som där för närvarande omfattar en
sjundedel af landets befolkning, visat sig vara af så utomordentlig betydelse
i ekonomiskt och socialt afseende, att såväl staten som kommunerna
-och enskilda framstående personer på allt sätt söka främja densamma.
Sålunda yttrade vid ett tillfälle den aflidne statsmannen Gladstone:
»ingenting har enligt min tanke gjort större nytta i England än
in–förandet af den kooperativa rörelsen». Den kände nationalekonomen
J. Stuart Mill har i samma afseende förklarat, att »af alla de krafter,
som i våra dagar sträfva att höja kroppsarbetarnes ställning, inger
ingen så godt hopp om framgång som den kooperativa rörelsen».
I vårt land har den kooperativa rörelsen under de senaste åren
visat <en mycket lofvande utveckling, som, om den får ostördt fortgå,
här borde kunna åstadkomma samma glädjande resultat som i England.
Det vore därför i hög grad att beklaga, om denna rörelse genom en
alltför stram lagbestämmelse skulle hämmas och bringas till ett
snöpligt slut.
Beträffande den omredigering af lagen, som erfordras för att
af-vända nu antydda fara, torde den kunna verkställas antingen så, att
lagen ändras till likhet med bolags- och föreningskommittéens
ofvan-berörda förslag, d. v. s. medgifver registrering af hvarjé »förening för
ekonomisk verksamhet», som består af visst antal medlemmar samt
antagit stadgar och utsett styrelse — utan att angifva några exempel
på dylika föreningar — eller ock så att, med bibehållande i hufvudsak
af den nuvarande lydelsen, konsumtionsföreningar vid exemplifieringen
betecknas på sådant sätt, att under deras tillåtna verksamhet kan
inbegripas jämväl handel med icke-medlemmar. Ehuru det förstnämnda
sättet måhända bäst skulle vara ägnadt att förverkliga det syfte, som
enligt bolags- och föreningskommittéen borde ligga till grund för ifråga*
varande lagstiftning, nämligen att åstadkomma en ram, inom hvilken
föreningarna finge fritt utveckla sig efter olika art och uppgift, så
torde dock, med hänsyn till de af högsta domstolen mot nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
