Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möbler köpas m. m. Det blir ett drygt arbete, som kommer att
nödvändiggöras, ett arbete, som blir möjligt att utföra allenast om en verklig
arbetsfördelning genomföres.
I fråga om årsanslaget 1,500 kronor för hvarje stuga, är det
alldeles säkert, att detta icke är tillräckligt. Under det gångna året
hafva kostnaderna i vissa fall betydligt ökats (genom löneökning,
nödvändigheten att aflöna vikarie, bekosta städning o. d.), så att ungefär
2,000 kronor torde erfordras pr år för Kungsholms läsestuga. De
två nya böra om möjligt göras rymligare, hvilket icke obetydligt torde
öka årskostnaderna. Vidare erfordras kostnader för renskrifningsbiträde
och katalogisering, för styrelsens sammanträden, sekreterarens
expedition och annat mera, som icke så noga här kan specificeras.
Föreningens ekonomi är så till vida säkrare, än revisionsberättelsen ger
vid handen, som ständiga ledamotsafgifter upptagits till belopp, som
ofvan angifvits. Det vore dock önskvärdt, att detta belopp kunde
af-sättas till ett slags reservfond för att användas, när någon större utgift
hastigt kan blifva oafvisligt nödvändig. För att detta skall vara
möjligt, erfordras en bestämd ökning i föreningens inkomster genom
nya årsafgifter, genom gåfvor e. d. Särskildt må läggas föreningens
medlemmar på hjärtat att söka anskaffa nya medlemmar, att främja
afsättningen af biljetter till föreningens föreläsningar samt att efter
förmåga förskaffa föreningen gåfvor af penningar och nyare litteratur.
Offentliga bibliotek eller arbetarebibliotek? Vid de stora
Kruppska kanon verkstäderna i Essen, hvarest omkring 60,000 personer hafva sin
utkomst, öppnades*’i mars 1899 ett offentligt bibliotek. Öfver dettas upprättande
och hittillsvarande verksamhet har ledaren af biblioteket, d:r P. Ladewig, skrifvit en
mycket intressant berättelse. Det framgår af denna, att biblioteket som består
af omkring 16,000 band, haft att glädja sig åt en alldeles ofantlig kvantitativ
användning af bokförrådet. Under det första året uppgick antalet utlånade böcker till
94,305, och under det andra har det ökats så, att t. ex. under januari i år 19,200
band utlånats, slutsiffran för hela året torde komma nära 200,000 band.
Rörande bibliotekets organisation och karaktär lämnas en hel del intressanta
meddelanden, hvaraf vi efter referat af d:r Nörrenberg i »Soziale Praxis» anföra följande:
Bokförrådet tillgodoser de mest skilda anspråk, äfven de högsta, men icke en
fördärfvad eller dålig smaks. Jämte den egentliga så kallade folklitteraturen, som
föröfrigt endast obetydligt begagnas, förekomma verk af de bästa skalder
och prosaister, äfven de moderna, såvida det är verkliga skalder, och de bästa
vetenskapliga arbeten inom alla fack. Fördomsfritt och förtroendefullt har man gifvit
arbetarne samma böcker, ur hvilka äfven den bildade hämtar sitt vetande, utan
bekymmer för att de kunde våra dem »för höga*; i längden läser ändå hvar och en
endast hvad han kan smälta. Och just böckerna af hög nivå, såväl skön- som
upplysningslitteraturen, ha nått de högsta utlåningssiffrorna, siffror som skulle förvåna
dem som äro obekanta med de andliga intressena hos industriarbetarnas öfre lager.
Biblioteket är, såsom framgår däraf att man undvikit namnet »folkbibliotek»
icke ett blott och bart arbetarebibliotek utan gemensamt för arbetare och
tjänstemän vid de Kruppska verken ända upp till de högsta. Detta har icke ledt till
några olägenheter, hvilket i synnerhet påpekas för dem som tro, att man måste för
»folket» framsätta ett försiktigt afmätt kvantum bildning i särskilda bibliotek. Det
Kruppska försöket måste uppmuntra till att de i städerna förekommande olika
biblioteken (stadsbibliotek, folkbibliotek o. s. v.) förenas till en enda organisation.
De fordringar som d:r Nörrenberg anser att man bör ställa på ett dylikt offentligt
bibliotek äro följande’- Gemensamhet för alla stånd och yrken; hög kvalitativ nivå
för böckerna, rikliga anslag samt ledning af bildade fackmän.
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
