Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvärtom, såsom många socialister vilja i våra dagar. Han framställer
dock inga lärosatser, söker ej tänka sig in i förhållandena någon
längre tid framåt, men uppställer étt lifsideal. Visserligen synas hans
lifsförklaringar paradoxala, men man har därför icke rätt att såsom en
framstående litteraturkritiker har gjort, kalla Tolstoy »den slaviska
fantasten». Ty Tolstoy är framför alla en verklighetsskildrare; ingen har skådat
djupare än han i människonaturen och hans arbeten äro öfverfulla af
verklighetstrogna karaktärer. Att han är en slavisk författare får man
emellertid komma ihåg. Liksom alla slaver öfverdrifver han ofta,
men man skall alltid finna en kärna, äfven i det mest paradoxala.
Hvem finner t. ex. icke talet om att det är orätt att gå till rätta
med en medmänniska vara öfverdrifvet? Men å andra sidan: hvem
anförtror i rättvisans händer en gammal tjänare eller god vän?
Ett annat exempel: Huru många skratta ej åt Tolstoys kategoriska
fördömande af öfverklassen i fråga om teater och bildande konst!
Men betrakta öfverklassen på teatern å de främsta platserna, parkett
och första raden eller å en tafvelutställning och säg sedan om de
njuta. Ja, möjligen en procent, — de öfriga känna sig comme il faut
och ingenting ’ annat.
Tolstoys åsikter om landtlifvet och kroppsarbetet ha f. ö. i
norden icke saknat sina förespråkare. Dansken Gundtvig, norrmännen
Wergeland och Bruun och svensken C. J. L. Almquist ha många
beröringspunkter med Tolstoy i detta afseende.
Åtskilligt af Tolstoys åsikter, särskildt rörande
ämbetsmanna-förhållanden, skulle vi förstå bättre om vi vore ryssar och hade reda
på det i mångt och mycket ruttna tillståndet i Ryssland. Men säkert
är att alla andra länder ha att uppvisa, i större eller mindre mån,
samma brister, samma andetomma öfverklasslif, samma träldom under det
officiella och konventionella som Ryssland. Det visade sig vid den stora
franska revolutionen att missförhållanden funnos i alla länder; så
skaH måhända också visa sig vid den omstörtning som förr eller
senare med naturnödvändighet måste äga rum i det stora zarriket.
Föreningen Egna. Hem afhöll sitt årsmöte i Motala d. 25—26 mars.
Enligt styrelse- och revisionsberättelserna uppgår medlemsantalet till 2,795 med
17)739 andelar fördelade på 81 filialer. Ökningen sedan föregående år är 336
medlemmar med 3,767 andelar. Värdet af föreningens fastigheter uppgår till 404,313
kr. Af 1900 års vinst, uppgående till 7>94° kr., beslöts afsätta till agitation 1,000
kr., till reservfonden 490 kr. och återstoden till filialerna.
Arbetarnes byggnadsf ören ing i Köpenhamn har under för-
lidet år liksom under det föregående uppfört arbetarebostäder. Vid den s. k*
Strandvejen uppfördes och bortlottades 26 hus. Sammanlagdt äro nu 1,173 hus
Uppförda af föreningen och af dessa ha 656 helt och hållet öfvergått i
medlem-marnes ego. Som medlemsinsatser inflöto under året 215,522 kronor. Som
bekant tillgår med utlottningen så, att hvarje medlem erlägger 35 öre i veckan under
10 år. Redan efter ett års utbetalningar eger medlem rätt att deltaga i utlottningen
af de färdigbyggda husen. När intet hus erhållits efter 10 års medlemskap, lämnas
de insatta medlen tillbaka med ränta.
Ett bevis på de goda sanitära förhållandena i föreningens bostäder är den
låga dödlighetsprocenten — II pro mille — medan staden i sin helhet räknar en
dödlighetsproc. af 17 pro mille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
