Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Social litteratur.
Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkbildning af
Verner Söderberg. (Heimdals folkskrifter, n:o 69). Pris 45 öre.
På uppdrag af föreningen Heimdal och med stöd af uppgifter, som under
flere år insamlats af nämnda förening, här fil. kand. Söderberg i ofvannämnda
beak tans värda skrift gifvit en skildring af folkbiblioteksarbetet i Sverige, hvaraf alla
härför intresserade borde taga del.
Författaren skildrar till en böijan sockenbiblioteken, deras uppkomst och
utveckling. Redan vid 1828-430 års riksdag hade förslag väckts om anordnande af
sockenbibliotek, men detta ledde ej till något resultat. Tanken vann dock mer och
mer anslutning, och i midten af 1840-talet ägde Karlstads stift, tack vare särskildt
biskop C. A. Agardhs verksamma intresse, bibliotek i ej mindre än 38 af dess 42
pastorat. Rätt långsamt kommo sedan öfriga stift eftér. Men på 1850-talet tar
rörelsen ny fart, och nu begynner en verklig blomstringstid för sockenbiblioteken,
hvilka 1868 uppgå till- 1,437. Talrikast äro de i ärkestiftet (218), Lunds stift (221),
Strängnäs stift (160) och Karlstads stift (134); lägst är antalet i Göteborgs stift (66),
Visby (45) och Kalmar (31). Stor förtjänst af detta uppsving har den varmhjärtade
folkbildningsvännen P. A. Siljeström.
Efter 1870 begynner hvad författaren kallar sockenbibliotekens förfallsperiod.
Tvist uppstod om hvem som hade beslutanderätt öfver dem, kyrkostämman eller
kommunalstämman, hvilken tvist af kongl. maj:t löstes till kommunalstämmans
förmån. Detta beklagar kand. Söderberg af den grund, att det ledde till intressets
slappande hos skolrådet, och kommunalstämman »vanligen var mer rädd för utgifter
än angelägen om anskaffande af nyttig läsning för folket.» Brist på årliga
inkomster, hvadan boksamlingame ej förnyades, samt’ olämpligt bokurval verkade i samma
riktning. Man skulle haft godt af att mera beakta P. A. Siljeströms kloka ord:
»Man bör icke alltför uteslutande välja läsning, som är beräknad på uppbyggelse
eller praktisk nytta, utan äfven lämna något rum för det underhållande och roande,»
särskildt för att därmed väcka lusten för läsning.
Sockenbibliotekens nuvarande tillstånd förefaller just ej lysande, ehuru goda
sådana . finnas . på. åtskilliga håll. Bibliotekens antal är ytterst svårt att bestämma,
men det är sannolikt obetydligt högre än 1868 eller omkring 1,500. En
mängd befinna sig nämligen i det tillstånd, att de lika väl kunna utelämnas som
tagas med i räkningen. På Heimdals förfrågningar ha från flera församlingar rätt
nedslående svar ingått: »på ett ställe finnes ett femtiotal gamla trasor af ett bibliotek,
som 1871 räknade 230 nummer och då flitigt anlitades;» från ett annat håll svaras:
»några gamla böcker, mestadels förslitna, lära finnas i ett skåp.» Ett bibliotek
uppges bestå af utslitna böcker utan permar och permar utan böcker. I ett annat
hade man bundit samman småskrifter af det mest olikartade innehåll såsom:
pudrettillverkning och kvinnans uppfostran, kvarka och Gustaf II Adolf.
Inom ärkestiftet, Strängnäs, Vesterås och Karlstads stift finnas sockenbibliotek
i alla, eller nästan alla församlingar. Sällsyntast äro de i Göteborgs stift, där de
aldrig haft synnerlig framgång, samt i Skara stift, där de under årens lopp nedgått.
34,7 % af de genom Heimdal undersökta 750 biblioteken kunna betecknas som små
(intill 200 band) 37,6 % såsom medelstora (201—500 band) och 14 såsom större
(öfver 500.).
De större biblioteken -förekomma talrikast i Vesterås och Strängnäs stift. Där
finnas sådana på öfver 1,100, ja, upp till 2,600 band.
Af de undersökta 750 biblioteken bafva 585 eller 78 % tillkommit före 1870,
och följande tioårsperioder visa eri afiågande tillväxt: 1871—80: 5°> 1881—90: 32
och efter 1890: 23.
Flertalet sockenbibliotek sakna årliga inkomster. Dessa variera för öfrigt
betydligt inom de olika stiften, t. ex.: Kalmar 5—20 kr., Göteborg 10—100 kr.,
Vesterås 10—500 kr. Tillsammans förfoga de 239 bibliotek, om hvilkas anslag
Heimdal erhållit uppgifter, endast öfver en inkomstsumma af 11,717 kr., ett sorgligt
obetydligt belopp i förhållande till sakens vikt. I en uppländsk församling ströks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
