Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialpolitik i svenska riksdagen.
ir.
Att förslaget om skrifvelse till k. m:t angående beredande af
utsträckt söndagshvila för tjänstemän och betjänte vid statens
kommunika-tionsanstalter med all säkerhet skulle vinna äfven första kammarens
bifall, framhölls redan i en föregående uppsats under ofvanstående
rubrik. Så har också nu skett, och regeringen har sålunda genom
kamrarnes samstämmiga och med stor enhällighet fattade beslut fått
• en kraftig uppfordran att på allvar taga itu med saken. Af
förhand-lingame inom riksdagen framgår ock särskildt, att man haft ögonen
öppna för, i hvilken hög grad förhållandena med afseende på
söndags-hvilan äro otillfredsställande inom telegrafverket och det såsom en
privatekonomisk affär skötta rikstelefonväsendet.
Kunde det sägas, att i andra kammaren rent religiösa skäl i hög
grad bidrogo till utgången af denna fråga, så gäller detta säkerligen
minst lika mycket om sakens afgörande i första kammaren. Äfven
här uppträdde en af kyrkans biskopar, hr Billing, till förmån för
skrifvelseförslaget, men liksom hans kollega i andra kammaren, biskop
v. Schéele, framför allt betonat söndagshvilans betydelse ur ekonomisk
synpunkt, lade hr Billing hufvudvikten vid en social sida af saken, och
de religiösa skälen uttalades ej direkt. Men då det eljes ingalunda
är ett utmärkande drag för statskyrkans målsmän att intressera sig för
sociala reformer, så ligger den tanken närmast till hands, att dessa
sistnämnda skäl dock innerst varit de bestämmande. Kunde det
sociala reformarbetet alltid påräkna lika villiga bundsförvandter från
detta håll 1
Frågan om skyddslagstiftning för sjöfolk eller s. k.
Plimsolls-lagstift-ning har däremot äfven denna gång fallit, åtminstone delvis på grund af
första kammarens motstånd. Då hr Johansson i Möllstorp för två år sedan
motionerade i samma ämne, fick han blott andra kammaren med sig,
och när dessa reformkraf i år framträdde i mera sakkunnigt utarbetad
gestalt, var utgången i denna kammare knappast på förhand
underkastad några tvifvel. Det särskilda utskott, som bland andra
sjöfarts-frågor fått hrr Kinnmans och Smiths förut omtalade motioner till sig
remitterade, ställde sig emellertid alltigenom afvisande mot motionärernas
reformkraf, hvilkas hufvudsakliga syfte helt kort kan så uttryckas, att
staten borde genom lagstiftningsåtgärder visa samma månhet om
sjöfolkets lif och säkerhet, som den redan lagt i dagen beträffande
passa-gerarnes på ångfartygen. Utskottet hade genomgående nästan samma
argument mot samtliga de framställda önskemålen: de vore stridande
mot rederinäringens intressen. Framför allt afböjde utskottet förslagen
om lastlinie, om föreskrifter angående däckslastens höjd och
begränsning och om bestämmelser angående besättningens styrka. Utskottet
hade emellertid åstadkommit ett skrifvelseförslag med minsta möjliga
innehåll, hvari hos k. m:t begärdes utredning — men ej förslag —
angående föreskrifter till förebyggande däraf, att kondemnerade fartyg
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
