Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
användas i fraktfart, utan att deras sjövärdighet blifvit behörigen
ådagalagd, samt därjämte angående kontroll öfver ångfartygs pannor och
ångrör. Det förstnämnda af dessa önskningsmål innebar, enligt
utskottets egen förklaring, intet annat än tanken att lagfästa en redan
inom kommerskollegium bruklig praxis; det andra, som upptagits ur
hr Kinnmans motion, utgjorde alltså det minimala mått af ökadt skydd
för sjöfolkets säkerhet till lif och hälsa, som utskottet ansett kUnna
medgifvas.
Emellertid hade inom utskottet trenne reservanter, hrr Widén,
Öhngren och Johansson i Möllstorp, hvilka kunde se saken ur annan
synpunkt än rederiintressets, icke velat nöja sig härmed, utan därjämte .
förordat bestämmelser äfven om fartygs utrustande med
lifbärgnings-och eldsläckningsredskap och med medikaments- och förbandsartiklar
samt mera tillfredsställande kontroll å fartygs sjöduglighet genom
besiktningar äfven å andra fartyg än passagerareångfartyg.
Första kammaren biföll utskottets hemställan oförändrad, andra
kammaren däremot gick betydligt längre än reservanterna genom att
upptaga ytterligare tre af motionärernas önskningsmål, nämligen
föreskrifter om fartygs nedlastning (lastlinie), om däckslastens höjd och
fastgörande samt om besättningens styrka, och därjämte begärdes i det
af andra kammaren antagna skrifvelseförslaget ej blott utredning utan
äfyen framläggande af förslag till riksdagen, då man ej ville helt
öfver-låta dessa angelägenheter åt k. m:ts ekonomiska lagstiftningsmakt.
Reservanterna förenade sig i detta sista afseende med andra kammaren.
Nu ålåg det alltså utskottet enligt 63 § riksdagsordningen att
söka sammanjämka de i kamrarnes beslut framträdande skiljaktiga
me-ningame. Denna sin grundlagsenliga plikt har utskottet svikit. I stället
förklarade utskottet utan någon som hälst motivering, att någon
sammanjämkning »icke syntes kunna lämpligen åstadkommas». Åt den
nära liggande möjligheten att, med uteslutande af de utan tvifvel mest
svårlösta frågorna angående lastlinie, däckslast och bemanning eller
m. a. o. just det sakliga plus, som andra kammarens beslut lade till
reservanternas förslag, föreslå detta sistnämnda såsom
sammanjämk-ningsbeslut, ägnade utskottet ej ett ord, utan uppfordrade helt enkelt
andra kammaren att biträda utskottets ursprungliga, af första
kammaren antagna skrifvelseförslag, ja, andra kammaren skulle också gå
därhän i eftergifter att öfvergifva sin begäran om förslags framläggande
för riksdagen. Resultatet af det hela skulle så bli en kunglig
utredning, med hvars effekt riksdagen icke skulle ha något att skaffa,
angående lagfästandet af kommerskollegii praxis med afseende på
kon-demnerade fartyg samt om nya föreskrifter rörande ångpannebesiktning
å fartyg.
Det var naturligtvis ej att vänta, att andra kammaren skulle gå
in på ett så nära nog parodiskt förfarande. Vinsten där af hade ur
arbetareskyddssynpunkt blifvit ingen, och genom att utan votering
af-slå utskottets hemställan har andra kammaren i stället blott ännu
kraftigare uttalat sig för en effektiv skyddslagstiftning för sjöfolk. Det
f. n. ojämförligt viktigaste önskemålet på detta område är införandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
