Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrlands sociala fråga.
En af de motioner, som vid innevarande riksdag väckt största
uppmärksamheten, är hr C. A. Lindhagens »angående
lagstiftningsåtgärder för vidmakthållande af jordbruksnäringen inom skogsbygderna i
Norrland och Dalarne». Denna motion bör läsas och begrundas af
dem, som intressera sig för »vårt framtidslands» utveckling, och vår afsigt
här är endast att i hufvuddrag söka göra reda för dess innehåll och
behandling inom riksdagen. Motionären erinrar till en början om, att det fanns
en- tid, då de norrländska obygderna ansågos såsom ingens eller allas
tillhörighet. Men efterhand som odlingen gjorde framsteg, började
regeringen att allt mer förfoga öfver de stora skogarne i och för
landets bebyggande, och på detta sätt utvecklades det s. k.
skogs-regalet eller kronans äganderätt till skogarne. Härigenom blef
emellertid byames rätt till skogarne osäker, hvilket hindrade odlingens
framsteg, hvarför år 1683 utfärdades en förordning, som ledde till de
s. k. afvittringanie. Dessa, söm först under 1800-talet fullföljts i större
skala, särskildt genom inflytande af Adam Smiths läror, afsågo att
till-lägga jordbrukshemmanen så mycken skog, som de kunde behöfva,
och att afskilja kronans öfriga skogsmark. En storr del af
denna senare mark bortskänktes till nybyggare för att befordta
odlingen, och först på 1860-talet började s. k. kronoparker upprät as. Det
var kolossala skogsmarker, till sitt värde naturligtvis fullständigt okända,
som kronan på detta sätt skänkte bort med det uteslutande syftet att
befrämjå jordbruksnäringen.
På 1850-talet inträffade emellertid ett stort uppsving i
trävaru-konjunkturerna, som gjorde skogarne ofantligt värdefulla. Obekanta
med detta förhållande afhände sig många hemmansinnehafvare, för
ytterligt liten ersättning och på lång tid, nyttjanderätten till de skogar,
som erhållits af kronan; senare sålde de sina hemman efter ifriga
förespeglingar från sågverksbolagen. Orsaken till dessa försäljningar, som
pågått och pågå i mycket stor utsträckning, är bl. a. att söka i
lockelsen efter en större penningsumma. Med stormsteg går nu
utvecklingen mot trävarurörelsens mål: förvärfvet af all kronans
donations-jord i Norrland och Dalarne. »Det behöfver knappt påpekas, hvad
detta betyder för framtiden. De ouppodlade vidderna undandragas
kulturen. Den redan befintliga befolkningen förlorar det stöd, man
velat gifva den, och sjunker ned i beroende». Af kastningen af
kronans bortskänkta skogar går det allmänna förbi. Osynliga aktieägare
komma att behärska bygderna genom sina tjänstemän, hvarigenom hela
samhällsförfattningen blir bygd på osunda förutsättningar. Hvart detta
leder i socialt afseende, har motionären påvisat i en uppsats i
Ekonomisk Tidskrift. Han betonar där, hur friheten hotas genom att
äganderätten till den fasta jorden lösryckes från personlighetsförhållandet.
Tack vare att denna fara hittills undvikits, ha vi förut lyckats bevara
vår urgamla frihet. Men skola nu sågverksbolagen, i långt större
omfattning än fordom prästerskapet och adeln, söka att förvärfva sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
