Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låga belopp som 1,000 å 2,000 kr. pr lif. För att detta skall kunna bära sig, måste
man afstå från läkareundersökningen och agentprovisionen samt söka nedbringa öfriga
omkostnader till ett minimum. I stället för läkareundersökningen blir det sedvanliga
frågeformuläret af synnerligen detaljerad beskaffenhet.
Att bygga arbetarebostäder lönar sig. Det synes vara ett
faktum — åtminstone hvad Stockholm ängår — att byggandet aif göda och sunda
arbetarebostäder alls icke behöfver vara en dålig affar. De nu senast hållna
bolagsstämmorna för filantropiska byggnadsbolag tyckas bevisa detta. Sålunda har
byggnadsak tiebolaget Manhem, hvilket har byggt bostäder för omkring 3,000 personer, under
det gångna året haft en nettovinst af 35*885 kr., hvilket möjliggjorde en utdelning
af 6 % till aktieägarne. Byggnadsaktiebolaget S:t Erik hade en behållning af
28,046 kr., hvarför skedde vinstutdelning af 5 %, d. v. s. den högsta som får före,
komma. Aktiebolaget Hem på landet, hvars verksamhet i korthet omnämndes i
ett föregående häfte, har under år 1900 lämnat en nettobehållning af 25,000 kr.,
hvarför 6 % ränta kunde lämnas till aktieägarne, och resten, omkring 17,000 kr.,
anslogs till förbättringar å egnahemskolonien.
Social litteratur.
Förliknings- och skiljenämndskommitténs betänkande och
förslag. 182 + 126 sidor.
Den som vill sätta sig in i förliknings- och skiljenämndsfrågan torde göra
klokast i att icke söka läsa detta digra arbete från perm till perm, ty då kanske
han kommer att stanna på halfva vägen. Det föreliggande betänkandet kan
nämligen svårligen kallas lättläst. Hällre bör »studenten» bläddra litet här och där, tills
intresset för frågan blir så stort att verkliga studier kunna påbörjas. Böija t. ex.
med de båda tabellerna öfver arbetsinställelser i Sverige under åren 1859—1900.
Af dessa får ni genast klart för er, hvilken betydelse denna fråga har fått under de
sista 20 åren genom det hastigt stegrade antalet arbetsinställelser. Studera sedan
länskartorna, som utvisa hvar arbetsinställelser ägt rum och öfvergå sedan till den
tjocka bokens sista del, den af kommitténs sekreterare, d:r Axel Raphael lämnade
redogörelsen för »förlikning och skiljedom i arbetstvister i utlandet». Ni får här
mycket noga reda på snart sagdt allt som finnes gjordt inom den civiliserade världen
i denna fråga. Måhända skall ni mest fängslas af beskrifningen öfver
skiljedoms-förhållandena i Nya Zeeland, detta »land utan sträjker».
När ni efter inhämtandet af all denna kunskap »börjar från början» igen, så
kan det hända att ni med en viss häpnad frågar: är detta allt? Är resultatet af
denna kommittés arbete blott detta enkla förslag? Ni bör emellertid vänta med
edert omdöme tills ni läst de vidlyftiga motiven, ty ni skall då förstå de svårigheter
som hindrat kommittén att komma med mera vidt gående förslag. Men hvad har
då kommittén att föreslå? Först och främst anser den att man bör söka få tiH
stånd, medan ännu lugn råder och genom fri öfverenskommelse, särskilda nämnder för
olika yrkesgrenar; men då dylika nämnder icke öfverallt kunna komma till stånd, bör
staten på förhand anordna en förliknirigsinstitution. Denna skulle komma att bestå af en af
staten aflönad s. k. förlikningsman för hvart och ett af de distrikt som komme att upprättas.
Indelningen i distrikt sker af k. maj:t i mån af behof och oberoende af läns eller annan
indelning. Till vägledning kan lämpligen tjäna de förut omnämnda länskartorna. Hvad
är nu denne förliftningsmans uppgift? Han skall bl. a. söka verka för upprättande af
skiljenämnder mellan arbetsgifvare och arbetare. Vidare skall han söka direkt medverka
till biläggande af eventuella arbetstvister. När dylika utbryta skall förlikningsmannen
söka att träda i personlig förbindelse med de tvistande, göra sig noga undetTättad
om hvari tvisten består, söka förhindra arbetsinställelse samt anmoda de tvistande
att sammankomma till förhandling med hvarandra inför förlikningsmannen och
därunder söka åvägabringa tvistens lösning. Om emellertid dessa förhandlingar ej leda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
