Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skilda sociala frågor.
Internationellt arbetareskydd.
Genom notiser såväl i den dagliga pressen som i denna tidskrift
ha några tyvärr alltför knapphändiga meddelanden lämnats om en
synnerligen intresseväckande företeelse på det sociala reformarbetets
område, hvilken håde på grund af sitt syfte och genom arten af
de krafter, som därvid samverkat, förtjänar i högre grad
uppmärksammas af den svenska allmänheten, för så vidt hon öfver hufvud
taget skänker de sociala utvecklingssträfvandena sitt intresse.*) Det är
den sommaren 1900 i Paris grundlagda »Internationella föreningen
för lagstadgadt arbetareskydd», som här åsyftas; och då
organisationsarbetet nu är i full gång i flera länder, torde, i afvaktan på en
mera genomförd framställning, denna tidskrifts läsare kunna göra
anspråk på att få kännedom om hufvuddragen af nämnda förenings
förhistoria, syfte och verksamhetssätt. .
För att icke gå allt för långt i spanandet efter de yttersta
rot-trådarne till det internationella arbetet för social skyddslagstiftning, kan
man till en början nöja sig med att erinra om, huru det första mera
betydelsefulla initiativet togs af den schweiziska förbundsregeringen,
som 1881 hörde sig för hos åtskilliga makter angående benägenheten
för en internationell konvention i »arbetarefrågan», som saken då
helt generellt benämndes. De svar, som inkommo voro mer eller
mindre afböjande. Men 1888 upptogs frågan å nyo af förbundsrådet,
på hvars föranstaltande - den 15 mars 1889 en rundskrifvelse afläts
till nästan alla europeiska stater med inbjudan att deltaga i en
konferens, som skulle rådslå i ämnet med ledning af ett uppgjordt
program samt angifva de punkter, hvilkas utförande genom internationella
aftal ansågos önskvärdt. Det kan ha sitt intresse att här påminna
sig, hvad som då ansågs utgöra arbetareskyddslagstiftningens föremål.
Programmets hufvudpunkter voro förbud mot söndagsarbete,
bestämmande af minimiålder för barns antagande i fabriksmässigt drifna
rörelser, maximalarbetsdag för minderårige arbetare, förbud mot
användande af minderårige i synnerligt hälsovådliga och farliga yrken,
inskränkning af minderårigas och kvinnors nattarbete samt slutligen,
eftersom det gällde internationellt arbetareskydd, frågan om sättet för
verkställande af de aftal, som komme att träffas mellan staterna.
Sedermera har, som vi skola se, området för det lagstadgade
arbetareskyddet utvidgats både kvalitativt och kvantitativt, så att man
dels öfvergått till att fordra förbud i vissa fall, där då blott
fordrades begränsning, dels ock upptagit nya programpunkter. Det bör
1 Uppsatsen, som hufvudsakligen utgör ett sammandraget referat af förf:s
föredrag i ämnet inför ’ Studenter och arbetare* sistlidne vår, var afsedd att inflyta i
denna tidskrifts majnummer men måste då af utryminesskäl bli öfverstående. Sedan
dess har ämnet behandlats af prof. Fahlbeck i Statsvetenskaplig tidskrift. F.. P. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
