Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
perativ», så är orsaken därtill i viss mån att söka i det initiativ, som
togs genom denna konferens. Den har otvifvelaktigt medverkat till
att tvinga skyddslagstiftningens problem fram i första ledet af de på
dagordningen stående frågorna äfven i länder, där jordmånen icke
på förhand varit i detta hänseende såväl beredd som i Tyskland.
Och idén om ett internationellt samarbete fick genom den en fast
utgångspunkt.
Det torde just här vara på sin plats att erinra om, hvarpå denna
tanke grundar sig, och hvarifrån den hämtar sin näring. I ett
af-seende framgår detta mycket tydligt genom kejsarens ryktbara
skrif-velse till dåvarande rikskanslären om konferensens sammankallande.
Däri hänvisades till de svårigheter, som på grund af den
internationella industrikonkurrensen reste sig emot förbättrandet af arbetarnes
ställning, svårigheter, som blott genom en internationell
ölverenskom-melse mellan de länder, som behärska världsmarknaden, läte sig
öf-vervinnas eller åtminstone mildras. Detta har alltså varit det officiella
tyska motivet till att göra frågan internationell, det har också, som
vi sedan skola se, varit drifkraften för den villiga medverkan, som
en del större arbetsgifvare i ett annat land lämnat dessa sträfvanden.
I Tyskland, där hvarje reform på detta område vunnits i trots af
ar-betsgifvarnes motstånd, ha de socialt reformvänliga grupperna
visserligen med stort intresse anslutit sig till det internationella arbetet men
ur delvis annan synpunkt. De anse icke internationella
öfverenskom-melser utgöra nödvändiga betingelser för en reformatorisk nationell
utveckling. De hålla före — och kunna med hänvisning till den
tyska industriens storartade uppsving också göra det — att denna
industris belastning både med arbetareförsäkring och arbetareskydd
icke skadat dess konkurrensförmåga på värlsmarknaden, att de stora
summor, som utgå för sådana ändamål i och för sig äro räntebärande,
samt att en frisk och kraftig, intelligent, väl aflönad och i mån däraf
bekymmerfri arbetarestam utgör en fullgiltig eqvivalent för dessa
bördor och den bästa hjälp i den ekonomiska kampen på
världsmarknaden.
Emellertid finns det naturligtvis vissa gränser för industriens
förmåga att bära den s. k. socialpolitiska belastningen, och det kan
icke nekas, att hela den industriella produktionen mer och mer får
ett internationellt sammanhang, och att alltså de särskilda
industriländernas sociala lagstiftning måste röna inflytande häraf. Och då
mot-ståndarne till arbetareskyddslagstiftningen med förkärlek och icke utan
framgång alltid åberopa sig på konkurrensförmågans minskning, så
har äfven af denna anledning frågan, om och i hvad mån det är
möjligt att genom internationella åtgöranden utjämna eller minska
skiljaktigheterna mellan arbetsvillkoren i de olika industriländerna, en
stor betydelse. Det är ock därföre, som hon icke, trots det
skenbart negativa resultatet af Berlinkonferensen, kunnat dö ut.
Sju år förgingo — om man frånräknar ännu ett fruktlöst försök
från Schweiz år 1896 — efter denria konferens, innan frågan i större
omfattning ånyo underkastades internationell dryftning, och nu var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
