Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det har varit nödvändigt att här något vidröra dessa frågors
behandling, emedan den i sin mån afspeglar den utveckling, som begreppet
arbetareskyddslagstiftning under tiden efter Berlinkonferensen genomgått.
Zurichkongressen fick också en speciell betydelse därigenom, att vid
den för första gången åtgärder försöktes till förberedande af en
officiell internationell arbetareskyddsorganisation med en permanent
statistisk byrå såsom kärna, ett syfte, som dock tillsvidare måste öfvergifvas.
Den en månad senare, i september 1897, samlade kongressen i
Briissel stod på annan basis. Bland själfve inbjudarne funnos
utpräglade motståndare till skyddslagstiftningen, och inga resolutioner blefvo
fattade. Men efter de officiella förhandlingarnes slut uppdrogs af ett
flertal vid enskildt möte församlade kongressledamöter åt några
medlemmar af organisationskommittén att uppgöra programmet för en icke
officiell internationell arbetareskyddsbyrå. Och härmed ha vi kommit
till den punkt i framställningen, där det blir nödvändigt att antyda
förutsättningarne för den tilldragelse, som ägde rum under
världsutställningen i Paris, och som betecknar sammanflödet af tvänne hittills
nationellt skilda socialpolitiska strömningar.
Det behöfver icke för någon på detta område intresserad och
bevandrad påpekas, hvilken betydelsefull frontförändring, som den
franska socialpolitiken undergått på det sista årtiondet, såsom
framgår icke minst af den arbetareskyddslagstiftning, som härunder sett
dagen i detta land. Man har sedan länge vant sig, åtminstone bland
tyska socialpolitici, att betrakta Frankrike såsom den gamla
ekonomiska liberalismens hufvudsäte och fasta borg. Men detta är icke
ens med hänsyn till tidigare förhållanden helt och hållet befogadt.
På sätt och vis kunde man säga, att den moderna socialreformens
tankeinnehåll fanns här, långt innan ens den »ortodoxa» national-,
ekonomien hunnit slå rot. Redan under revolutionen och den förste
Napoleon finna vi många moderna reformtankar anteciperade, och den
genomförda systematiseringen i förvaltningen lät sedermera’nutidens
samhälleliga problem från början framträda med en särskild klarhet och
tydlighet. Emellertid är det ju på samma gång obestridligt, att hvad
man kallar den ekonomiska liberalismen i Frankrike trängt djupare
och längre bland * massorna än t. ex. någonsin i Tyskland, och
därigenom hade skillnaden äfven i socialpolitiskt hänseende blifvit
markerad. Den yttre spänningen mellan folken bidrog ock att låta hvarje
sådan skillnad framstå i ännu skarpare dager. 1890-talets kongresser
utjämnade emellertid ganska mycket häraf och förde till bättre
samförstånd mellan de tyska och de franska representanterna för dessa
områden, och under tiden hade i Frankrike en talrik skola af
moderna, realistiska nationalekonomer vuxit fram och i förening med en
ifrigt verksam skara af yngre sociologer utöfvat stort inflytande på
den nu i sin kraftigaste ålder lefvande generationen.
strökos af folketingets majoritet, hvilken under åberopande af likställigheten mellan
manliga och kvinnliga arbetare vägrade att för dessa senare godkänna andra
spe-cialstadganden än en inskränkning rörande barnsängskvinnornas arbete af ungefär
samma innehåll, som återfinnes i motsvarande stadgande i den svenska lagen af år 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
