Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undra på, då redan från början stor
bitterhet rådt mellan de stridande
parterna. Likväl synas de i prässen
omtalade gatukra vall erna ha varit
betydligt öfverdrifna; och under den
senaste tiden, då de flesta utestängda
iått plats å annat håll, har den
dyrbara militärkommenderingen
hufvud-sakligen afsett att upprätthålla
ordningen bland de s. k. strejkbrytarne,
hvilkas nykterhet och andra dygder
synes ha lämnat mycket öfrigt att
önska. Den allmänna meningen har
allt mer bestämdt tagit parti emot
det Rösselska bolaget, dels på grund
af de därifrån städse utsipprande
lögnhistorierna, dels emedan ett af
länsstyrelsen i elfte timmen gjordt
förlikningsförsök resulterade i ett
af-slag från bolagets sida på grund af
dåliga konjunkturer, medan nästan
samtidigt bolaget beslöt utvidga sina
affärer.
, Sommaren liar såsom
Skand,w,skamlåi t varit rik k kon.
Arbetarekon- D(m betydelse.
gress en. (ullaste
var den
skandinaviska arbetarekongressen som
sammanträdde i Köpenhamn den 26
augusti, oeh hvari deltogo ett stort
antal svenska, norska och danska
arbetarerepresentanter. Vid denna
kongress lämnades en hel del
intressanta redogörelser för arbetarrörelsen
i olika länder och ett stort antal
beslut fattades i skilda frågor. Bland
dessa märkes ett uttalande om de
kooperativa företagen, livilka ansågos
vara utmärkta hjälpmedel i kampen
för arbetarklassens befrielse; dock
borde desamma bildas först efter
noggrann utredning inom arbetarnes
lokala, fackliga organisationer.
Kongressen fattade dessutom resolutioner
emot militarismen, undantagslagame
för tjänstefolket och hemarbetet,
förordade fackskolor för
lärlingsutbildningen, uppmanade till organisation
af iandtarbetame samt uttalade sig
angående arbetslösheten, de fackliga
kampmedlen, fackförbundens
ställning till landsorganisationen m. fl.
frågor.
e. . .. Den märkligaste pro-
Storstrejks- grampunkten var emel_
planerna. (jen svenska röst-
rättsfrågan. För första gången
diskuterades denna fråga på en
skandinavisk kongress och för första gången
beslöts att som yttersta påtrycknings-
medel för den allmänna rösträttens
införande förorda den så länge
diskuterade planen om allmän
arbetsned-läggelse eller storstrejk. Att > detta
farliga tveeggade svärd», som en dansk
talare benämnde storstrejken, bl ef
för-ordadt, berodde uteslutande därpå,
att de svenska kongressdeltagarne på
en enskild rösträttskonferens i Malmö
beslutat förorda densamma.
Under den prässdiskussion som
efter kongressen förts . om
storstrejks-planern«,’ liar det ’kraftigt betonats,
att det är olämpligt, och politiskt
oklokt, att nu, då vi efter allt att
döma stå nära en partiel lösning af
rösträttsfrågan, uppröra känslorna
med hotfullt taL Detta må vara
sannt, men å andra sidan kan det
ingalunda förvåna att arbetame till
slut, efter otaliga fredliga försök,
gripa till ett medel som mera effektivt
skall göra deras önskningar hörda.
Det bör äfven ihågkommas att
stor-strejksmedlet är afsedt att användas
endast i det fall, att alla
förhoppningar på en någorlunda gynnsam
reform slå fel och att i alla händelser
ingenting skall företagas förrän
frågan grundligt pröfvats på en
partikonferens, som skall hållas sedan
det väntade rösträttsförslaget sett
dagen och till livilken rösträttsvänner
skola inbjudas. Det som emellertid
vid allt tal om denna sak ’faller i
ögonen, är omöjligheten att
åstadkomma en storstrejk som kan göra skäl
för sitt namn, ty i flera stora yrken,
exempelvis jordbrukarnes, saknas ju
allt slags organisation. Den enda
tänkbara metoden skulle väl vara
att åstadkomma en allmän strejk i
något visst, väl organiseradt men för
samhällslifvet viktigt arbetsområde.
Och det som gjort
storstrejksplaner-na mindre sväfvande i det blå, är
det understöd, som vid kongressen
utlofvades af grannländernas
arbetareorganisationer.
En annan kongress som
Tuberkulos-
kongressen.
öfver hela världen
väckte det största uppseende,
var den i London sammanträdande
tuberkuloskongressen. Och detta är
lättförklarligt, ty till det städse
vakna intresset för tuberkulosfrågan kom
denna gång några sensationella
meddelanden af prof. Rob. Koch. Denne
vidtberömde forskare förklarade
nämligen till allmän öfverraskning, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
