Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när det gäller att skörda och tröska och framförallt, när det är fråga
om att skaffa lifsförnödenheter. Genom denna från ungdomen inlärda
och af de ekonomiska förhållandena betingade sammanslutningsidé ha
de danska landtmännen blifvit kooperatörer. Och häri ligger ytterst
förklaringen till de eniga kongressbesluten och de storartade
fram-gångarne för den danska kooperativa rörelsen.
Vända vi så blicken till våra svenska förhållanden, så finna vi
tyvärr icke en så gynnsam kooperativ jordmån som i Danmark. Våra
folkhögskolor ha ej ännu »slagit igenom». Landtbruket är ännu ej
ordnadt på sådant sätt, att sammanslutningen blifvit en lifsbetingelse.
Och intill sista tiden ha de organiserade arbetarne intagit en afvisande,
i bästa fall neutral ställning till den kooperativa idén. Allt detta har
gjort att den kooperativa rörelsen ej ännu hunnit utveckla sig på ett
bestämdt, följdriktigt sätt. Det finnes visserligen intresse, ett mycket
stort intresse för densamma i nästan alla delar af vårt land, hvilket
vittnar godt för framtiden, men allt det mödosamma
organisationsarbetet återstår att göra, en förvånande okunnighet, en massa
fördomar härska ännu och måste öfvervinnas.
Allt detta måste ihågkommas af dem som bevista eller studera
våra svenska kooperativa kongresser. Man -måste ihågkomma .att .vi
här stå vid början af en kooperativ rörelse. Före kooperativa
förbundets bildande kan man knappt säga att den medvetet existerade.
De nödvändiga barnsjukdomarne måste därför vår nya rörelse tåla,
och’ det är oklokt att tro att denna rörelse är den enda, som lider af
dessa;-alla länders kooperativa rörelser,-Danmarks ej-undantagen, har
haft känning af desamma. Men förvisso är det vår plikt att snarast
möjligt befria oss från dem.
Icke heller kunna vi undgå all teoretisering, all inblandning af
utom saken stående frågor vid våra kongresser. Därtill äro
ombudens personliga åsikter, deras sysselsättningar o. s. v. för mycket olika
och deras bekantskap med hvarandra alltför liten. Det är tvärtom
på sin plats att mera omtvistade frågor framföras till diskussion. Det
var sålunda alldeles befogadt, att under Malmökongressen frågan om
förbundets ställning till arbetarrörelsen upptogs till diskussion. Man
kan blott beklaga att denna viktiga fråga framfördes vid ett olämpligt
tillfälle — under behandling af en obetydlig anslagsfråga — och att
därför diskussionen blef förfelad. Emellertid torde dock under denna
diskussion, j liksom efteråt, den princip, enligt hvilken förbundet intagit
en neutral ställning till politiska och andra utomstående frågor,
alltmer tränga sig fram äfven bland dem, som ifrigast yrkat på dragning
åt vänster eller höger. Den ringaste eftertanke skall också ge vid
handen, att denna neutrala ståndpunkt är den enda möjliga att intaga.
Vårt lands konsumtionsföreningar äro nämligen af synnerligen olika
beskaffenhet, deras ledare ha helt säkert mycket skilda åsikter i
politiska och religiösa frågor. Det enda sättet att kunna sammanföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
