Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom man kan hoppas att vinna- nästan alla kunderna till
medlemmar-Då ett större antal nya kunder väntas, t. ex. vid marknader eller torgdagar,
kan det väl löna sig att låta en medlem vara mellanhand, d. v. s. betala
varorna för kundernas räkning. Där föreningen tillverkar varor af ett eller
annat slag är den naturligtvis oförhindrad att försälja dessa produkter. Bröd,
smör, mjölk, ägg, rostadt kaffe m. m. kunna på detta sätt försäljas i
föreningens affär. — Om någon skulle anse de nu nämnda utvägarne vara mindre
angenäma kryphål under lagens föreskrifter, behöfver endast påminnas om
att ju fler oegentligheter och inkonsekvenser, som kunna påvisas i den
nuvarande lagstiftningen, dess förr kunna ändringar vinnas.
g . Men det finnes äfven ett arinat sätt att öfvervinna
svåiig-onsum zons- }ie^;erna och det är att ombilda föreningen till
handelsaktiebo-// r\För min del skulle jag emellertid endast i undantagsfall
° 6rA °B 6 8~ tillråda detta, ty det synes mig att föreningsformen
erbju-’ der mycket stora fördelar framför bolagsformen. Den är mer
elastisk, mer afsedd föl* demokratiska företag, den bevarar lättare de idéella
intressena, fåtalväldet är förhindradt genom den i lag fastställda allmänna
rösträtten. Vidare tillåter föreningsformen, att företagen kunna börja i hur
liten skala som helst och att kapital och medlemsantal obegränsadt
kunna tillväxa. Med bolagsformen äro däremot förbundna vissa olägenheter.
5,000 kr:s aktiekapital måste vara insamladt, innan företaget kan begynna.
Aktiekapitalet kan ej sättas högre än 10,000 kr., ifall aktiebeloppet är 10 kr.;
eljes måste detta sättas till lägst 50 kr., hvilket i vanliga fall är för högt.
Den största olägenheten är likväl att bolagsformen medför en begränsning
af såväl aktiekapitalet som delägareantalét. Den nytta som kooperationen
åsyftar, att alla skola’blifva delaktiga af företagets frukter vinnes ju icke,
då endast ett fåtal personer kunna erhålla medlemskap. Men bolagsformen
medför äfven åtskilliga faror. Sålunda yttrar d:r Hannes Gebhard, den
finska kooperationens märkesman följande (tidskriften Pellervo, mars 1901):
„Aktiebolaget är en sådan affärsform, hvilken, ifall den lyckas, är egnad
att göra delägarna, penningmännen rika på andras bekostnad.–“
„Aktiebolagsformen kan förändras och därigenom formen för vinstutdelning m. m.
förändras — — —.w „Erfarenheten från andra länder och ingalunda minst
från vårt eget, gifver vid handen, att aktiebolagen, äfven om de grundas
med de vackraste föresatser och i huru folklig anda som hälst (t. ö. m. med
en aktie för man),. småningom, om de skötas väl, råka i händerna på några
förmögna penningkarlar och förvandlas till vanliga affärsföretag. — — —u
„Aktierna i alla de i Finland arbetande handelsaktiebolagen, vid hvilkas
stiftande jordbrukarna medverkat och om hvilka jag har kännedom, äro redan
till största delen i händerna på antingen handlandena eller andra
penningkarlar, hvadan den största delen af vinsten från densamma tillfaller
handelsmännen och penningkarlarne, icke jordbrukarne. —u
De af d:r Gebhard antydda farorna kunna exemplifieras från svenska
förhållanden, men otvif velak tigt kunna en del af desamma i någon mån
undvikas genom demokratiska bestämmelser i bolagsordningen. Sålunda
kan bestämmas om allmän rösträtt, om vinstutdelning åt icke medlemmar,
om förbud att innehafva mer än ett visst antal aktier o. s. v. Den fördel
som medföljer bolagsformen består i, förutom oomstridd rätt att sälja till
utomstående, en viss solid karakter som uppskattas af köpmännen.
Dessutom är ett aktiebolag i ekonomiskt af seen de mer lättstyrdt än en förening,
hvars demokratiska form kan ge anledning till split och slitningar som äro
fördärfliga i ett företag, där det fordras snabb och säker handling.
Frågan om bolags- eller föreningsformen bör användas kan emellertid
ytterst besvaras endast genom skärskådande af hvarje enskildt fall, hvarför
vid bildandet af kooperativa företag frågan bör föreläggas Förbundets yttrande.
Hv H ha ’ tf ^ sl^ror som i det föregående anförts, torde ha
fram-taaas af n’ hfligt intresse förefinnes för kooperativ verk-
konna t’ samhet i Sverige. Utlandets lärorika exempel, de stegrade
pri-företaaen ? sen a hfsförnödenheter och icke minst rösträttsfrågans läge,
hvar-^ igenom stora arbetarekategorier uteslutas från politisk verksåm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
