Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga och ekonomiska är att göra alla varuinköp pr extra kontant och åtnjuta
kassarabatt. Hur det nödvändiga kapitalet skall anskaffas är beroende på
olika förhållanden. Den vanliga medlemsinsatsen, 10 kr., är otvifvelaktigt
för låg. Andelen eller aktien borde belöpa sig på 15 å 20 kr., eller ock
borde 2 å 3.insatser å 10 kr. kxäfvas, innan vinstutdelning ägde rum.
Ett praktiskt sätt att anskaffa rörelsekapital är att under några år
af-sätta större delen af handelsvinsten till nya andelar. Vi böra komma
därhän, att såsom i England, medlemmarne betrakta sin konsumtionsförening
som en sparbank, hvari vinstmedlen med fördel insättas och förräntas. Ett
mycket utbredt fel bland svenska kooperativa företag är att de utdela för
mycket vinstmedel. Bibehålles ej någon del af vinsten för att öka
rörelsekapitalet, är fara för att företaget kommer att stanna i växten. Särskildt
under en förenings första år är det farligt att vänja medlemmarne vid för
hög utdelning. — Om icke det nödvändiga kapitalet på något annat sätt
kan anskaffas, är bättre att upptaga ett mindre lån än att operera med
otillräckligt kapital.
R "k ak s- En stor fara ligger i att öfverlämna hela ansvaret för affären
0 fH. åt en person, vanligen föreståndaren. Gång på gång har det
ormg. vigat gjg hur farligt detta är. Genom sin fackbildning är
föreståndaren faktiskt ofta enväldig gent emot de i affären okunniga
styrelse-medlemmarne och kan om han vill utan svårighet bedraga dem och
föreningen. Men äfven om han ej är oärlig, är det förmånligt att ansvaret för
förvaltningen delas på åtminstone två personer, som kunna kontrollera
hvarandra. Liksom i Danmark bör man öfverlämna försäljningen (och möjligen
äfven inköpen) åt en person, men låta en annan person föra räkenskaperna.
Det kan äfven starkt ifrågasättas om ej försäljaren bör aflönas genom
procent å omsättningen, t. ex. 4 °/0, och räkenskapsföraren med 1/i å 1 °/0 å
densamma. Det faller för öfrigt af sig själft men förbises dock ofta, att de
som handhafva föreningens medel skola ställa nödig borgen eller
garanti-försäkras. En annan försiktighetsåtgärd, som bör iakttagas, särskildt under
en förenings första tid, är att företaga revision och inventering 2 å 4 gånger
om året, så att oregelbundenheter och förluster snart kunna upptäckas.
Detta medför visserligon något besvär och kostnad, som dock ersättes
rikligen genom den större tryggheten. Det är lärorikt att mycket stora och
gamla engelska föreningar 4 gånger om .året företaga räkenskapsafslutning.
Att en god bokföring är ett hufvudvillkor för en god affärsverksamhet
är en känd sak. Här är tydligen ett tillfälle för förbundet att genom
lämpliga formulär söka införa bättre bokföringssystem bland
konsumtionsför-eningarne.
Till slut, torde böra varnas för att såsom skett på många håll
ruinerade privathandlande antagastill föreståndare för de kooperativa affärerna.
Resultatet har nämligen vanligen blifvit det, attf öreningen snart gjort
konkurs eller gjort stora förluster, medan föreståndaren sätter upp en ny affär
och lockar med sig en del af föreningens kunder. Äfven i England och
•Danmark har det visat sig omöjligt att engagera handelsmän i de
kooperativa affärerna, emedan de ej kunna lära sig de kooperativa metoderna.
ÖDofost an Hand i hand med den ekonomiska utvecklingen bör gå en
Ull oaflåtlig sträfvan att uppfostra medlemmarne till goda
koope-koo b aiö e ra^örer- Egenskapen att kunna samarbeta torde hos oss ej
P r r r’ vara så medfödd och naturlig som den är hos t. ex. danskar
och engelsmän. I Danmark har man dessutom erhållit en utmärkt
uppfostran härtill genom folkhögskolorna, som i detta land spela en ofantlig
roll. I vårt land kräfves det nu ett energiskt upplysningsarbete för att
bibringa svenska folket förmågan af samarbete, utan hvilken ingen ekonomisk
framgång i stort sedt är möjlig. Föreningarne böra därför anordna möten
med föredrag flera gånger om året. De många föreläsningsföreningame böra
uppmanas anordna föredrag i kooperativa frågor. I större samhällen böra
bildas kooperativa gillen, som ha till uppgift att särskildt bland kvinnorna
sprida kännedom om kooperationsidén, och detta bör göras på det mest
tilldragande sätt, d. v. s. under muntra samkväm med sång, deklamation,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
