Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de forna kamraterna, att söka bidraga till de respekti va läroverkens
framgång, att understödja forna lärjungar, som kommit i olyckliga
omständigheter eller deras änkor och barn, att gifva skydd och stöd
åt lärjungar, som lämna skolan, att för dem underlätta valet af
lefnads-kall och hjälpa dem framåt, sedan de ägnat sig åt ett sådant.
Vid statens folkskolor hafva under isenaste år bildats en mängd
föreningar af ifrågavarande slag. Den första grundades år 1869;
tjugu år senare räknade man 51 och tio år därefter, 1898—99, ej
mindre än 3,761, hvartill komma 1,500 föreningar af unga flickor,
som äro på väg att ombildas till föreningar af ifrågavarande slag. J l
dagligt tal pläga de korteligen kallas »Petites A» (små A), äfven »Amicales»
eller »Amitiés» (vänskapsföreningar). Dessa föreningar vid folkskolorna
hafva tre hufvudsyften: att bereda sina medlemmar förströelse, att
bland dem sprida bildning genom anordnande af
undervisningskurser, att vid behof åt dem eller från skolorna utgående lärjungar
lämna understöd och hjälp. Ofta hafva medlemmarna sina
sammankomster för sällskapligt umgänge i den gamla skolans lokaler.
Föreningarna tjäna äfven att upprätthålla förbindelsen med de gamla
lärarna. »Skolan har blifvit», skrifves i en redogörelse för sådana
föreningars verksamhet, »ett ställe, där alla, unga och gamla, med
glädje träffas; föräldrarna komma till skolan och intressera sig för
hvad där sker. Banden mellan skolan och familjen tillknytas fastare,
och de ungas vördnadsfulla tillgifvenhet utgör den bästa belöningen
för en lärare, som tror på sakens gagn och hängifvet verkar därför.»
En uppgift, åt hvilken föreningarna allt mer ägna sig, är att skaffa
platser åt från skolan utgående lärjungar. Vid sidan af sina egentliga
syften hafva de visat sig gagna genom att uppfostra medlemmarna
till deltagande i offentliga angelägenheter, genom diskussioner,
valförrättningar, skötseln af de ekonomiska angelägenheterna m. m.
På allra sista tiden har man börjat söka få till stånd förbindelser
mellan föreningar af ifrågavarande slag vid de högre läroverken och
dem, som stå i samband med folkskolorna.
Till anordningar, som främja social uppfostran, höra vidare
sjuk-och ålder doms försäkringskassorna för skolbarn (mutualifcé scolaire). Dessa
grundades år 1881 af en enskild filantrop J. C. Cavé. I hvardagslag
•pläga de därför också kallas »les petites Cavé» (de små C). Ännu
1895—96 funnos uti Frankrike blott 70 sådana föreningar eller kassor;
Förra året voro de öfver 1,000 med mer än 400,000 medlemmar
vid 10,000 olika skolor. Deras sammanskjutna kapital uppgår för
närvarande till mer än två millioner francs. Skolans lärare hafva
ledningen af de ifrågavarande föreningarna och mottaga lärjungarnas
bidrag. Etf barn, som ingått i kassan, betalar hvarje vecka 10
cen-timer (7 öre). Hälften af detta belopp insättes på en ränte- och
kapitalförsäkringsbok, återstoden går till sjukkassan. Om barnet blir
sjukt, utbetalas till dess familj 50 centimer (36 öre) för hvarje dag
under första månaden och 25 centimer för dag under två följande
månader. Sjuk- och ålderdomsförsäkringskassorna för skolbarn åtnjuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
