Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vandringsbibliotek.*
I)et kan af ingen förnekas att landsbygdens befolkning är,
gentemot städernas, mycket vanlottad med afseende på tillfällen till kulturel
förkofran. Medan i städerna krafvet på folkupplysning blir allt mer
tillgodosedt genom föreläsningar, folkbibliotek o. s. v., kan man i det
stora hela säga, att på landet, med undantag af folk- och
folkhögskolor, intet göres för att underhålla eller bibringa kunskaper. Detta
är beklagligt ur många synpunkter, icke minst därför att den
intelligente landtbon, som äfven i många andra afseenden är illa lottad i
jämförelse med stadsbon, så småningom måste känna sig manad att
söka sig till staden, där så mycket af intresse och intellektuel
utbildning bjudes.
Det har emellertid visat sig, att frågan om kulturens insteg på
landsbygden hör till dém, som ej kunna lätt och hastigt lösas. För
att vid detta tillfälle blott fästa oss vid bokläsningen, så har det åter
och åter visat sig hur svårt det är att föra denna fråga framåt på
landsbygden. De å de flesta ställen långsamt borttynande, ofta helt
bortglömda sockenbiblioteken äro ett tydligt tecken härpå. De långa
af-stånden, som omöjliggöra större lifskraftiga bibliotek, landskommunernas
dåliga ekonomiska omständigheter, som icke tillåta årligen förnyade
bokköp, bristen ^ på intresse och förståelse i upplysningsfrågor, den
ökade tidningsläsningen, som uttränger all annan läsning m. m., äro
orsaker, som tillräckligt kunna förklara sockenbibliotekens bedröfliga
tillstånd och det minskade intresset för bokläsning.
Det är klart att många medel böra användas för att råda bot på
dessa missförhållanden, . Särskildt ha våra folkhögskolor en stor
uppgift att fylla härutinnan. Men vi vilja här särskildt påpeka ett medel
att uppmuntra och befordra bokläsningen, som man med största fördel
användt i utlandet, där landsbygdens behof af kulturel väckelse är
lika stort som i vårt eget land. Vi syfta på de s. k.
Vandringsbiblio-teken. Dessa äro små boksamlingar på en 30—50 band, hvilka
utlånas till läsecirklar, föreningar, kommuner, herrgårdar o. s. v. för att
där användas en längre eller kortare tid, från ett fjärdedels till ett
helt år, hvarefter en ny samling erhålles.
Fördelarne af dessa vandringsbibliotek äro i ögonen fallande.
Landsortsbor som icke ha råd att upprätta egna bibliotek eller som
icke ha tid och förmåga att i städerna utvälja böcker, erhålla genom
dessa bibliotek ett utmärkt tillfälle till bokläsning. Intresset för läsningen
behöfver aldrig slappas af brist på ny litteratur, såsom i de flesta
sockenbibliotek, ty alltsomoftast sker ju ombyte af böcker. På många
ställen har det också visat sig, att de små vandrande biblioteken
uppammat ett så lifligt intresse för läsning, att det varit möjligt att
*) Sedan denna artikel skrefs, har hr A. Hedin i sin uppsats »Bildande
förströelser» i föregående nummer fäst uppmärksamheten på landtbefolkningens behof
af kulturella väckelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
