Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den moderna socialismens uppkomst». Vid det följande sammanträdet
den 20 nov refererade s. m. kand. G. Ankar P. Göhres bok: »Tre
månader såsom fabriksarbetare.» Måtte det intresse, som för
närvarande synes här råda för den sociala frågan och dess lösning, icke
af t aga, utan i stället växa sig starkt 1
Upsala i december. Hjalmar Lyth.
Folkets park i Malmö.
En främling, som • under sommartiden besöker Malmö och har
någon dag till öfvers, underlåter sällan att bese Folkets park. Och
den förtjänar, verkligen uppmärksamhet, denna anläggning som i sin
art ännu är oupphunnen inom Skandinavien, för att ej säga Europa.
För omkring hundra år sedan anlade Frans Suell, en man som,
i förbigående sagdt, inlagt mycket stora förtjänster om Malmö
kommersiella utveckling, på de flacka fälten söder om staden en liten grön
idyll, som fick namnet Möllevångsparken, förmodligen efter någon
väderkvarn (»mölla»), som legat därute. Parken har sedermera haft
skiftande öden, gått från den ene ägaren till den andra, vanskötts, ja,
till och med sköflats för tillfälliga inkomsters skull. Kom så den
moderna. arbetarerörelsen till Malmö och växte sig stark. Den saknade
plats för friluftsmöten och nöjen, och arbetarefamiljerna hade intet
ställe, dit de på helgdagar eller sommaraftnar kunde flykta undan
stadens kvalm, om de ej ville kosta på sig längre eller kortare
järnvägsresor. Då kastade man ögonen på Möllevångsparken.
Socialdemokratiska föreningen, som utgjorde Malmö arbetarerörelses
såväl politiska som ekonomiska organ, arrenderade till en början parken
och omdanade den till en »folkets park». Men då ägarna af
densamma funno, huru den. under rationell skötsel artade sig till en god
affär, höjde de gång på gång arrendesumman, och man kunde med
en viss noggrannhet räkna ut, huru snart denna stegring skulle nå en
gräns, då det ej längre skulle bära sig för föreningen. Då vågade
man slutligen en djärf kupp: man köpte hela området för, om vi ej
minnas illa, ett halft hundratusental kronor. Detta hände i förra
hälften af 90-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
