Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställning genast som den utkommit blifvit införlifvad med den aktuella
politiken. I n&sta kapitel berörep järnvägarnas betydelse för olika industrier,
jordbruket, andra kommunikationer och städernas utveckling.
Detta sista är möjligen minst lyckadt i den förtjänstfulla boken. En
liten uppgift där är ej fullt riktig. Det omnämnes, ehuru mer i
förbigående, att »hälsotillståndet är bättre och dödligheten mindre på
landet än i städerna». Ja, så tro de flesta, men det ytterst intressanta
faktum är att dödstalet, som på 1860-talet var 50 % större i städerna än på
landet, nu, dels genom landsbygdens industrialisering och städernas bättre
samhällshygien, sjunkit så, att det 1902 nedgick i städerna under
landsbygdens, något som upprepades följande år. Detta förhållande bör bli
allmännare kändt och jag vill därför ej lämna d:r Heckschers uppgift
alldeles utan afseende. Likaså är jag ej fullt öfvertygad om värdet af hans
metod att afskilja de större kuststäderna från öfriga vid undersökningarne
om järnvägarna mast gynnat tillväxten af städer som ligga inuti landet,
eller vid kusten. Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping tillhöra sins
emellan olika storleksgrupper och intaga i befolkningsmängd en så stor
del af invånarnas antal i kuststäderna att beräkningen troligen blir minst lika
missvisande om de undantagas från dem, när kuststäder och inlandstäder
jämföras. Obetingadt vill jag ställa mig på Webers ståndpunkt i hans
utomordentliga »Growth of Cities». Den moderna stadsbildningen måste
ses i samband med uppkomsten af en organiserad världsmarknad. Det
synes mig helt naturligt att en relativt stor del af befolkningen samlar
sig vid sådana orter som ha betingelser att vara föreningspunkter med
världshandeln, i all synnerhet sedan ett utveckladt nät af
transportförbindelser i eget land lättare koncentrerar varuomsättningen hos dem. Det hade
varit intressant om d:r Heckscher hade något mer behandlat just denna
sida af problemet.
Det blir allt mer tydligt att vi under det vaknande nydaningsarbetet
i landet måste kunna stödja oss vid arbeten, som utgå från vårt folks
egenartade förutsättningar. Det går ej att generalisera utländska
erfarenheter. Blott en anmärkning i d:r Heckschers bok ger eij vink därom.
Ur yrkesstatistiken visar han att medan i Tyskland närmare 70 % af
industribefolkningen lefver i städerna, bo hos oss 63 % af
industriarbetarna på landsbygden. Landsbygdens andel i Tyskland är mindre än
städernas i Sverige. Eller tag England och Australien. Hvem realiserar att
i detta sista vidsträckta land 70 % af befolkningen bo i några få städer.
Undertecknad vill ställa en uppmaning till alla socialpolitiskt arbetande
krafter i landet att omsorgsfullt studera d:r Heckschers värdefulla bok,
Vi ha tyvärr alltför få akademiska afhandlingar, som på samma gång
kunna helsas med glädje som vetenskapligt fullmogna rön och på grund
af sin enkla framställning sprida socialekonomisk bildning bland den
stora allmänheten. E. Palmstierna.
1) I referatet öfver Folkbildningsmötet erhöll första punkten af
resolutionen om föreläsningsrörelsen en något felaktig lydelse. Den officiella
texten är som följer:
1. Under uttalande af att de af statsrevisorerna framställda i
åtskilliga afseenden tänkvärda an märkningarna mot den statsunderstödda
föreläsnings verksam heten dock icke på ett träffande sätt ange hvad som
i denna verksamhets hittillsvarande utveckling kan vara bristfälligt, vill
mötet bestäindt häfda, att dessa anmärkningar ej böra föranleda ändring
i hittills gällande villkor för erhållande af statsbidrag.
21 1 artikeln om Föreningsrättsstriden i Vester-Norrland uppges att ’
den företa allvarliga konflikten inträffade 18iK>. Skall vara 185(8.
3) 1 referatet öfver Ransätersinötet anmärkes att »folkhögskolans
ledande krafter» voro frånvarande från mötet. Anmärkningen gäller
emellertid ej folkhögskolan i Seffle, hvars lärarekår alltid omfattat
ung-domsmötena med intresse.
Rättelser i föreg. häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
