Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
messigt framställda varor undantränga mer och mer de inom
hemmen frambringande, där icke särskilda omständigheter eller
speciella sträfvanden — vanligen af nationell eller estetisk natur —
skapa en jämförelsevis svag reaktion. Detta har fortgått så länge,
att ingen mera förvånar sig öfver att kvinnor skaffa sig verksamhet
utom hemmets område. Men då kvinnorna först af ekonomisk
nödvändighet tvungos till lönearbete, medförde detta en hel
om-hvälfning af deras yttre och inre värld. De fingo bland annat större
lifserfarenhet, själftillit, frihetsbehof samt en vidare ansvarskänsla.
Steg för steg eröfrade de nya verksamhetsområden, som förut
uteslutande tillhört männen. De banbrytande kvinnorna hade ej blott
att öfvervinna formella och reella svårigheter, från hvilka deras
efterföljare äro befriade, men de buro äfven ett drygt ansvar å sitt
köns vägnar. Mångas ögon voro riktade på dem, och dessa
blickar voro ej alltid välvilligt iakttagande. Kräfde den valda
lifsupp-giften t. ex. akademiska examina, tviflade många på, att en
kvinnas intelhgens och arbetsförmåga kunde räcka till. Den största
farhågan gällde dock hennes kvinnlighet. Skulle den ej försvinna
under vetenskapliga studier tillsammans med manliga kamrater?
I alla händelser blefve en sådan kvinna troligen ett undantag, ett
original, säkert icke en harmonisk, rik och varm människa.
Numera kan erfarenheten gifva sina pålitliga svar. Vi kunna
i vårt eget land visa på många präktiga, klartänkta och
varmhjärtade kvinnor, hvilka efter fullbordade universitetsstudier verka inom
skilda områden, som förut betraktats som uteslutande tillhörande
männen. De banbrytande ha hunnit så långt på sin lifsväg, att
säkra fakta för bedömande av deras insats i samhällslifvet
föreligga. Det är med naturlig stolthet svenska kvinnor visa på vårt
lands första kvinnliga läkare, d:r Karolina Widerström, som ett
exempel på hur vetenskapliga studier och en vidsträckt verksamhet
utåt, långt ifrån att minska eller förvrida den kvinnliga
personligheten, kunna nära och vidga den, så att det speciellt kvinnliga,
moderligheten, framträder som samhällsmoderlighet och den
enskildas lif förvandlas till ett socialt lifsverk.
Karolina Widerström föddes 1856 i Helsingborg, där fadern var
veterinär och gymnast. Med oaflåtlig omsorg vakade föräldrarna
öfver det enda barnets kroppsliga och andliga utveckling. Då den
lilla flickan efter kort tids skolgång visade tecken till kroppslig
svaghet, togo föräldrarna henne ur skolan för att genom gymnastik
och andra kroppsöfningar, praktiskt arbete och enkelt sundt lif
stärka och utveckla hennes fysik. »Med en svag kropp kan man
föga uträtta i lifvet», menade föräldrarna. D:r W. anser själf att
dessa år gifvit henne den starka hälsa och uthålliga kraft, som
gjort att hon senare kunnat uthärda en väldig arbetsbörda. Det
begåfvade barnet utvecklade sig genom egen läsning, ett fåtal
privatlektioner, naturiakttagelser och samtal så mycket, att då
hon 13 år gammal återinträdde i skolan, var det henne ingen
svårighet att hålla jämna steg med sina ålderskamrater. Faderns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
