Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
i familjen. Den vita rasen åter har främst riktat
sin uppmärksamhet på naturen, på materiens värld»,
yttrade han, »för att utforska dess lagbundna
ordning, men i det syftet att lägga naturen under sig
och genom kunskap om dess lagar göra sig till
härskare över den för att till sin fördel utnyttja
dess hemligaste krafter.»
Här vill jag begränsa ämnet till att tala endast
om den ostasiatiska kulturvärlden, Kina och Japan,
för att taga fram några karakteristiska drag från
mötet mellan kristendomen och människor från
dess gamla kulturer. Vi måste då först erinra
oss de för dessa folk säregna själsdragen. Det nyss
anförda yttrandet visar oss i rätt riktning. Det är
människan och den fredliga sammanlevnadens
konst som mer än något annat intresserat Kinas
och Japans folk. De äro socialt och moraliskt
inriktade i allt sitt tänkande. Den djupsinnige
mystikern bland Kinas stora män, Lao-tse, och hans lära
utträngdes nästan fullständigt av Konfucius’
morallära (Ivongtsi eller Kong-fu-tsi, som kineserna
uttala namnet).
Kongfutsi levde 551—471 f. Kristus. Hans
förkunnelse är praktiskt inriktad, den framställer lagar
för staten, för samfundet och familjen. Det är en
i människolivet djupt erfaren mans upphöjda
vis-domsregler han ger, och de ha blivit grundläggande
för såväl Kinas som Japans statsskick och
sam-fundsmoral under mer än två tusen år. Dess
huvuddrag äro följande: Över jorden välver sig himmelen.
Himmelens vilja skall råda över jorden och män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
