Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
hos dem, som öva botl — Jag fröet är,
o Prithas son, till alla varelser,
förnuftet självt hos den förnuftige
och strålandet hos alla ting som stråla
och sinnesstyrkan hos den sinnésstarke,
som kuvat lust och lidelse.
Och Jag är längtan
att fylla upp den rätta pliktens bud.»
Eller som det uttryckes i en annan dikt:
»Han är självet i allt, som är till. — Du är himlen,
du är jorden, du är vinden, du är ljuset. Kroppen
är du, själen är också du, tillvaro och icke-tillvaro,
allt är du» (ur Manikkavasagars diktsamling
Tiru-vasagam).
Men varför uppfatta vi då alla dessa skillnader i
livet? Det beror på våra falska föreställningar, vår
inbillning, på skenet, som bedrager oss. Denna
illusionens makt kallas Mciya, den orsakar all denna
mångfald i de yttre företeelserna och vår
uppfattning därav, vår oro och vår längtan. Den stora
harmonien brytes genom Maya, därmed börjar
skapelseakten likt en emanationsprocess, ett utflöde
ur gudomen. Ty också Maya, skenet, är ju från
Gud. Även det vi kalla det onda utgår från Gud,
ty endast en verklighet finnes ju. Det gäller
för själen att frigöra sig ur detta Mayas grepp för
att återvinna den förlorade harmonien. All strävan,
alla önskningar, allt intresse skall dödas och
förintas. Ja, själva livsbegäret skall släckas. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
