Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
skall icke fästa sitt hjärta vid något jordiskt, icke
hysa någon oro, intet begära. Då frigöres själen,
Maya förlorar sin makt, själen försjunker i den stora
stillheten, ingår i den stora friheten och harmonien
— Nirvanas ro. Det var också denna insikt Buddha
vann, då han mottog uppenbarelsens ljus, sittande
under det heliga trädet, och så blev han den
upplyste.
Detta är nu i största korthet grundtanken i
Indiens oändlighetsmystik. Tydligt är att denna
innebär ett försvagande av personlighetslivet och att den
lätt föder likgiltighet för all jordisk nöd, sorg och
lidande. Därtill kommer att den förtar
ansvarskänslan och gör människan likgiltig för alla
reform-strävanden. Ty 0111 det onda blott är sken och
villa, varför skola vi då söka någon ändring däri?
Denna åskådning medför även ett försvagande av
den religiöst etiska känslan. Det onda är ju också
av Gud enligt denna lära! Och om själen är av
evighet förenad med gudomen, så kan den lägre
sinnevärldens besmittelse ej beröra själen, det är ju
ting, som blott tillhöra fenomenens värld.
Härav följer den brist på skuldkänsla, som
utmärker Indiens religiösa liv. Synd i etisk betydelse
känner man egentligen icke, endast i kroppslig
bemärkelse, som yttre orenhet och besmittelse, talar
man därom. Dock kunna ovetenhet om själens
ursprung och verkliga art och lidelsernas
förblindande makt förvisso binda de oupplysta själarna i
hårda band, som först lösas med den rätta insikten
0111 människosjälen som en utstrålning från gudo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
