Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
SAGANS TIDEHVARF.
an.
hafva utgått från Vestergötland; i norr befolkades Gestrikland och
Helsingland. Vida yngre är odlingen i Dalarne och i Norrland.
Väl måtte det hafva varit ett mödosamt verk att upprödja de
stora vildmarkerna, men med sträfsam kraft grepo nybyggarne verket
Den förut tysta, djupa skogen genljöd snart från alla håll af
deras yxbugg; de brände svedjeland, bröto sten och timrade hus; de
sådde och skördade sin hafre och sitt korn, nordens äldsta
sädesslag. Det vidsträckta landet öppnade obehindradt utrymme, så att
ingen behöfde vara den andra i vägen: hvarje nybyggare kunde
sålunda vara ensam herre på sitt hemman, der han hvarken erfor
eller tålde något intrång. Imellertid vittna fornsagorna, hurusom
sammanträffandet mellan göter och svear ledde till blodiga strider,
i hvilka de senare till slut fingo öfverhand; till stor del under
inbördes kamp har de båda stammarnes förening efter hand grundlagts.
Men icke var deras landområde så trångt, att de behöfde med hvar
andra tvista om torfvorna; Tivedens och Kolmårdens skogsbygder
bildade ock med tiden länge ett bredt gränsmärke mellan deras
egovidder.
I göternas land var välmågan större och konstfärdigheten i
utarbetandet af vapen och husgeråd mer uppöfvad. De stodo ock i
närmare beröring med främmande handelsidkande folk; talrika fynd
af östromerska och arabiska mynt, synnerligen på Öland och
Gotland, bära vittne derom. Svearnes beröring med utlandet torde varit
mindre; lefnadssättet var hos dem mera hårdt och torftigt; men
genom hugstor kämpakraft och fast sammanhållning vunno de till
slut öfvermakten, så att de efter sitt namn kunde uppkalla det
slutligen förenade riket.
Inom svearnes område låg också hufvudsätet för nordens
gemensamma gudsdyrkan, nämligen gudahuset i Upsala, hvilket var
båda stammarnes religiösa föreningspunkt.
Den nordiska gudaläran.
Våra förfäders gudalära är oss bekant genom gamla qväden och
sägner, hvilka på 1200-talet upptecknades på Island och
sammanfattades i två skriftsamlingar, som man kallat den äldre och yngre
eddan. Djup och allvarlig som nordens skogar, dunkel som de, har
denna lära till gudagestalter upphöjt urbilderna af nordisk visdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
