Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORDISKA GUDALÄRAN,
13
både af gudar och menniskor. Frej var fruktbarhetens och
årsväxtens gud; han red på den glänsande galten Gullinborst och bodde
i Alfhem. Heimdall, född af nio systrar, vaktade bron Bäf-rast,
hvilken ledde upp till Valhall, mot jättarnes och de onda makternas
anfall. När han blåste i sitt »gjallarhorn», hördes det öfver all
verlden; han hade ock en så skarp syn, att han kunde se 100 mil
långt, och så fin hörsel, att han kunde förnimma, hur gräset växte,
Förnämst bland åsynjorna var Frigg, Odeps maka och gudarnes
Hon kände förut menniskornas öden, men uppenbarade dem
ej. Fröja, kärlekens gudinna, stod ock högt i anseende. Till hennes
borg Folkvang kommo ock svärdfallna kämpar. Då hon for ut i sin
vagn, dragen af två kattor, spreds morgon- och aftonrodnadens glans
öfver verlden. Idun, guden Brages maka, gömde i en ask de
äplen, hvilkas ätande skänkte gudarne ständig ungdomskraft.
Det goda och det onda. Gudarne voro ej till för
njutningen af en fridfull sällhet; deras lif var en rastlös kamp mot
ondskans makter, till hvilka hörde fenrisulfven, midgårdsormen,
dödsgudinuan Hel, den illsluge Loke samt alla jättar och troll.
Fenrisulfven var ett ohyggligt vidunder, som gudarne till slut
lyckades binda vid en klippa. Midgårdsormen kastades af Odin i hafvet,
men der växte han så, att han, liggande omkring jordens alla land,
kunde bita sig sjelf i stjerten. Loke, fader till dessa missfoster,
hade varit upptagen bland gudarne, men afföll och blef sedan deras
hätske fiende. Han var skön till anlete men illslug i sinnet och gaf
upphof till all försmädelse och illgerning.
Så länge Balder lefde, var gudaväldet tryggadt; derför läto
gudarne, förmådda af onda drömmar, taga ed af alla naturföremål att
ej skada honom. Då nu Balder derigenom var skottfri, tillstälde
gudarne i sin glädje en lek, i hvilken de roade sig med att af alla
krafter skjuta och kasta på honom. Men de hade förgätit att taga
ed af en liten telning, som hette Mistelten. Loke, som upptäckt
denna försummelse, gjorde af telningen en pil och lockade en af
gudarne, den blinde Höder, att lägga den på bågen och trycka af,
medan han sjelf med säkert öga riktade skottet mot Balder; genast
föll då denne med genomborradt bröst död till marken. Gudarne
stodo stumma af bestörtning och skulle genast hämnats, om ställets
helgd tillåtit det. Balder kom efter döden till Hels mörka boning.
Medelst ett utskickadt sändebud sökte imellertid gudarne utverka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
