Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
SAGANS TIDEHVARF.
silfver eller brons, hvilka med omsorg förvarades och gingo i arf
inom slägten.
Gårdens husfolk utgjordes till stor del af trälarne, hvilka än
bodde under samma tak med bonden, än hade små, torp på hans
egor. Äfven frie män, hvilka sjelfva ej voro bofasta, biträdde under
namn af huskarlar bonden i hans arbete och åto hans bröd.
Bondens familjemedlemmar, husfolk och tjenare stodo under bans
vårdnad: han bar för dem ansvar, förde deras talan oeh’ bäfdade deras
rätt.
I detta ansvar och den myndighet, som dermed var förenad,
låg bondens frälse; han visade sig derigenom som en sjelfständig
man, hvars ord något gälde.
Slägtbandet var i forntiden synnerligen starkt. Det ärfda
jordagodset, ättejorden, betraktades på visst sätt som slägtens samfälda
tillhörighet, och man var angelägen om, att ej någon del deraf måtte
genom arf eller köp öfvergå till andra ätter. På grund deraf var
qvinnan i Sveriges flesta landsdelar arflös; då hon genom giftermål
gick öfver i en annan slägt, kunde hon väl medföra hemgift i
lösören, men icke göra anspråk på någon del af sin fäderneslägts
ättejord. Det nära sambandet mellan slägtens medlemmar visade sig
också i förpligtelsen till inbördes understöd och försvar;i att hjelpa
förfallna och utfattiga slägtmedlemmar var en helig skyldighet; det
tillhörde slägtingarne att hämnas en mördad anförvandts död, och
denna blodshämnd kunde då till och med gifva anledning till
bårdnackade slägtfejder, som sträckte sig flere ätteled igenom.....
Närliggande gårdar, ofta måhända tillhörande samma ättejord,
sammanslötos till bylag genom behofvet af gemensam rätt och
ordning samt pligten till samfäldt försvar mot våldsmän. Utanför den
odlade jorden egde byn sin allmänning, der betet och skogshygget
gemensamt begagnades.
Genom sammanslutning af flere ätter eller bylag uppkom
häradet eller hundaret. Behofvet af samfäldt försvar till skyddande af
gemensam rätt torde hafva utgjort förnämsta driffjädern. De
kringliggande stora obygderna utgjorde häradets allmänning. Vid det
uppbyggda gudahuset, som underhölls genom häradsmännens
gemensamma afgifter, höllos allmänna sammankomster, ting, på hvilka rätt
skipades af folkvalda höfdingar. Samfundets bofaste män voro
skyldige att med vapenmakt styrką den så skipade rätten, så godt en
hvar förmådde. Mäktige män, som kunde kring sig samla ett tal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
