- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
41

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAGET VID SVOLDER.
41
Hakon jarl, som af Olof störtats från makten. Då nu Olof
Återvände hem från ett sjötåg till Venden, lade sig de förbundne i
försåt för honom vid den lilla ön Svolder.
Det var en höstdag med fagert väder och klart solsken. De
förenade höfdingarne hade gått upp på ön Svolder, bakom hvilken
deras flotta låg, och sågo der, huru först en stor hop smärre skepp,
hörande till Olof Tryggvasons flotta, seglade förbi utåt hafvet.
väntade på Olofs eget ståtliga skepp, »Ormen långe», och trodde
sig se det samma, hvar gång ett synnerligen stort och präktigt fartyg
framkom, men väntade länge förgäfves. Slutligen visade sig ett
skepp, högre och längre än alla de andra: i fören var ett stort
drakhufvud, så rikt förgyldt, att dess glans, då solen kastade sitt sken
på det, spred sig vidt omkring på sjön; och det var så långt, att,
sedan man fått fören i sigte, en stund förgick, innan man såg
skeppets bakstam. »Stån upp", sade då Erik jarl, »nu behöfves ej
längre träta om, hvar Ormen långe seglar fram.»
Olof Tryggvason stod i bakstammen på Ormen, högt öfver alla:
ban hade både sköld och hjelm förgylda och bar utanpå brynjan en
kort, röd lifrock. Då han nu såg de fiendtliga flottorna ordna sig
och fick veta, hvilka folk de tillhörde, sade han om danskarne: »Icke
rädes jag för det blödiga folket, det finnes intet mod i dem.» Om
svenskarne sade han: „Bättre vore för dem att sitta hemma och
slicka sina offerskålar än träda imot våra vapen. Men om Erik
jarl yttrade han: »Den mannen kan tycka sig ega skäl att möta oss,
och hafva vi att vänta skarp strid af hans folk.» Han lät nu lägga
5 skepp på hvardera sidan om Ormen långe, alla sammanbundna
med hvar andra och med stäfven vänd mot fienden.
Först anföllo danskarne. Striden blef genast het och vållade
stor manspillan. Men som de norska skeppen voro högre, kunde
ock deras kämpar strida med större kraft. För den skull afröjdes
alldeles de främre danska skeppen, så att konung Sven med sitt folk
måste fly om bord å andra fartyg och sedan alldeles lägga ur
skotthåll. Derpå anföll Olof skötkonung hårdeligen med utvaldt manskap:
han miste mycket folk och några af sina skepp, hvarför han ock
till slut drog sig undan. Nu lade Erik jarl sitt skepp, Jernbarden
kalladt, vid sidan af Olof Tryggvasons yttersta skepp och afröjde
det; så gjorde han äfven med de andra fyra och trängde på det
sättet fram till Ormen långe, som snart omgafs af härskepp på alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free