Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDER OCH SAMHÄLLSLIF UNDER FOLKUNGATIDEN.
81
ländska drägt och med sina främmande seder gjorde framför det
öfriga frälset tillkall på ära och utmärkelse, helst som det hörde
till konungarnes närmaste omgifning och ökade hofvets glans.
Mäktiga riddare och frälsemän uppförde här och der åt sig fasta borgar
i landsorterna.
Presterna, redan från början utgörande ett eget stånd, skilde
sig i mycket från det öfriga folket. De stodo under en främmande
öfverhet, den romerske påfven, och erkände en från Rom utgående
lagstiftning, den kanoniska rätten, hvilken dock aldrig i Sverige
mäktade göra sig fullt gällande. De fingo ock af välmenande
konungar sig tilldelade åtskilliga timliga förmoner, kallade privilegier,
sådana som det andliga frälset, den andliga domsrätten och annat
mer, hvilka hvarje ny regent vid sitt tillträde med ed lofvade att
hålla i helgd. Af folket erhöllo de stora gåfvor samt förmådde äfven
många att genom testamenten ett från romerska lagen infördt
bruk afstå jordegendomar, penningar eller dyrbarheter till kyrkor
och kloster. På det sättet slog kyrkan småningom under sig en
betydlig del af rikets jord och förvärfvade sig stora rikedomar.
Präktiga kyrkor uppfördes flerestädes, sådana som domkyrkorna i Skara,
Linköping, Vesterås och Strängnäs samt den redan i senare hälften
af 1200-talet påbörjade, men först 1435 invigda domkyrkan i
Upsala. Dyrbara, af guld eller silfver förfärdigade samt med ädelstenar
prydda nattvardskalkar, monstranser, krucifixer och relikskrin hörde
till kyrkornas egendom, och väggarna pryddes med konstnärligt
utarbetade helgonbilder och altarskåp. Kloster, ofta präktigt uppförda
och rikt begåfvade, grundades flerestades. I synnerhet var Magnus
Ladulås frikostig med understöd till dylika företag.
De fredliga yrkenas uppblomstrande gaf ökad vigt åt
köpstäderna, inom hvilka ett nytt stånd, det borgerliga, i stillhet
uppväxte. I norra Tyskland började vid denna tid utveckla sig ett
mäktigt förbund af handelsstäder, den så kallade hansan: dessa
»hansestäder», i synnerhet Lübeck, öfvade på det svenska
stadsmannalifvet en vigtig inflytelse, på samma gång de slogo under sig
och för egen räkning skördade fördelarne af den nordiska handeln.
En af hansestäderna var Visby på Gotland, hvilken dock tillika stod
i ett visst underdånighetsförhållande till svenska kronan; denna stad,
som då utan gensägelse var den största och förnämsta i norden,
Sjögren, Svensk hist. läsebok.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
