Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING MARGARETA.
95
nesland, Danmark; hon skall hafva yttrat till Erik, att han skulle
pföda sig af Sverige, kläda sig af Norge, men värja sig med
Danmark».
Margareta arbetade på att stärka konungamakten och försvaga
stormansväldet. Hon inskränkte derfor rådets myndighet och
genomdref på ett möte i Nyköping, att indragning (reduktion) skulle ske
af de gods, som olagligen kommit undan kronan eller dess skatt
under Albrekts laglösa regering; att alla, som under denna tid
blifvit frälsemän, skulle, om de ej gittade bevisa sin frälserätt, återgå
under skatt; att flertalet af de under ofredstiden uppbyggda fästen
skulle nedrifvas, och att ingen hädanefter fick pålägga skatter utan
öfverhetens skriftliga befallning. Dessa stadgar genomförde hon
med oböjlig hänsynslöshet utan att akta på de löften, som hon vid
sitt regeringstillträde gifvit herrarne. »Förvaren I mina bref, jag
skall nog förvara slotten», sade hon, då de åberopade hennes
skriftliga försäkringar.
Den tillgifvenhet, som Margareta genom detta handlingssätt
kunnat förvärfva hos svenska allmogen, afkyldes dock genom de
dryga skatter, som hon pålade, ehuru visserligen dessa af de svåra
tidsomständigheterna voro föranledda. Så upptogs med namnet
»drottningsskatt» en mark af hvarje bonde utan afseende på, om han egde
större eller mindre hemman; en annan afgift, »stakeskatten», lades
på hvarje eldstad; på boskapskreatur lades ock en pålaga, kallad
»rumpeskatten». Fogdar, ofta utländske män, indrefvo med stor
stränghet dessa och andra dylika gärder. Då imellertid drottningen
märkte det missnöje, som i anledning häraf uppkommit, bad hon
i ett bref landets invånare för Guds skull förlåta, om hon eller
hennes fogdar vållat dem någon skada; »somt», tillade hon, »hafver
man icke kunnat bättra; somt måtte vi och de väl bafva bättrat,
ehuru det icke skedt är, dess värre». Icke dess mindre utskrefs
kort derpå en ny, dryg skatt, »Gotlandslösen», för att återköpa det
under Albrekts sista regeringsår förlorade Gotland, hvilket kommit
i händerna på ett riddarsamfund, kalladt »tyska orden». Ehuru ön
inlöstes för svenska penningar, satte dock Margareta deröfver en
dansk fogde, hvarefter Gotland också för en längre tid kom att
tillhöra Danmark.
Genom stränghet i sin reduktion hade Margareta kommit i
spändt förhållande till kyrkan; men hon förstod snart genom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
