Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
GUSTAF VASA OCH HANS VERK.
att dessa bygder kunde uppställa 20,000 man, hvilka nöjde sig med
vatten och i nödfall kunde äta barkbröd. » Ett folk, som äter trä
och dricker vatten), yttrade han då, »tvingar ej fanden sjelf, än
mindre någon menniska.) Danskarne skola nu hafva beredt sig till
uppbrott, men förekommos af Peder, hvilken med sitt folk hemligen
gått öfver Dalälfven en mil längre ved och helt oförmodadt öfverföll
det danska lägret. Dalkarlarne, som voro väpnade med bågar, yxor
och klubbor, gingo så hårdeligen fram, att många danskar jagades
ned i älfven, der de drunknade; andra drefvos på flykten långt in
i Vestmanland; Slaghök och Beldenacke, hvilka undkon.mo, vågade
ej stanna, förr än de hunnit till Vesterås. Dalkarlarne fägnade sig
storligen öfver sin seger och sjöngo derom länge i en visa :
Så körde vi jutar i Brunnbäcks älf,
så vattnet dem porlade om;
vi sörjde deröfver, att Kristian sjelf,
han ej der tillika omkom.
Så togo de jutar nu alla till flykt
och läto slikt ömkeligt qväd:
»hin må mer dricka det porsöl de bryggt
i smedjan vid dalkarlens städ.»
Gustaf, som imellertid återkommit från Norrland, samlade allt
sitt folk vid Hedemora. Genom ständiga vapenöfningar vande han
männen vid ordning och tukt, han lärde dem att smida bättre pilar
och lät göra dem längre spjut. Derpå inbröt han i Vestmanland
och mönstrade der sin här, hvilken då berättas hafva utgjort
omkring 15,000 man. Kort derefter, sedan han mot Kristian utfärdat
en ordentlig krigsförklaring, drog han fram för Vesterås.
Slaghök, som sjelf öfvertagit befälet på slottet derstädes, hade
låtit nedbryta alla gärdesgårdar rundt omkring för att obehindradt
kunna bruka sitt öfverlägsna rytteri. Dalkarlarne gingo icke dess
mindre modigt fram. Mot det anstormande danska rytteriet satte
de med god verkan fram sina långa spjut. När då fienden begynte
vända om, glömde dalkarlarne icke att affärda honom med skarpa
skäktor och dalpilar, så att der lågo i första rycken mer än 400
hästar qvar på marken. Danska rytteriet rände nu i förskräckelsen
in på sitt eget fotfolk och drog detta med sig på flykten. Gustaf,
som vid stridens början befann sig vid Balundsås, en half mil från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
