Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
GUSTAF VASA OCH HANS VERK.
mark flere åtgärder, genom hvilka han åsyftade att förbättra de
lifegna böndernas ställning, att bryta kyrkans och adelns öfvermakt
och frigöra handeln från beroendet af Lübeck. Härigenom gjorde
han sig förhatad af rikets stormän. Hans framfart i Sverige hade
äfven gjort honom illa liden af många i Danmark. Följden af allt
sammans blef, att herrarne uppsade honom tro och lydnad. Vid
detta deras tilltag bragtes han alldeles ur fattningen, begagnade sig
icke ögonblickligen af sitt inflytande öfver borgare och bönder
till att bekämpa resningen, utan tog sin tillflykt till böner och löften.
Detta gaf blott upproret mera fart, och, fullkomligt misströstande om
sin motståndskraft, öfvergaf han i april 1523 med gemål och barn
riket.
Kort derefter (i början af juni) sammanträdde på Gustafs
kallelse en riksdag i Strängnäs. Här blef Gustaf »af riksens råd med
den menige mans jaord och samtycke» utkorad till Sveriges konung.
Här beslöts äfven, att en silfverskatt skulle utgå af hela riket till
det tyska krigsfolkets aflönande och den lübeckska skuldens
betalning. Ännu samma månad gaf sig Stockholm, der Gustaf på
midsommaraftonen höll sitt intåg.
2
Reformationsverkets begynnelse.
Vid denna tid hade flerestädes i Europa röster höjt sig mot
den katolska kyrkans missbruk och villoläror samt mot påfvens och
presterskapets hersklystna anspråk. I norra Tyskland uppträdde med
väldig frimodighet Martin Luther, professor i Wittenberg; i djerfva
satser, dem han offentligen försvarade, angrep han den skändliga
aflatshandeln; i en rad af stridsskrifter bekämpade han den af kyrkan
omhuldade verkheligheten och helgondyrkan samt framstälde kraftigt
skriftens lära om rättfärdiggörelsen genom tron. Bannlyst af påfven,
uppbrände han offentligt bannlysningsbrefvet ungefär vid samma tid,
som Gustaf Vasa talade till dalkarlarne i Mora. Af kejsaren
dömdes han fredlös, men han fördes af sina vänner i säkerhet till det
starka slottet Wartburg; här började han öfversätta bibeln, hvilken
inom kort utkom i allmänhetens händer. Någon tanke på att stifta
en ny kyrka förefans imellertid ej hos Luther vid denna tid; ban
endast påyrkade en reformation (ombildning och rensning) af den
gamla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
