Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DACKEFEJDEN.
167
ARFFÖRENINGENS BEKRÄFTELSE.
Dackefejden. Arfföreningens bekräftelse.
I Småland, bland djupa skogar och på magra hedar, bodde en
stridbar och vildsint befolkning, som till och med vid sina gästabud
plägade leka blodiga lekar. Reformationen hade här, som
annorstädes, vållat en oro, hvilken underhölls af det afvogt sinnade
presterskapet. Men böndernas ovilja var i synnerhet riktad mot
öfvermodiga herremän, framför allt mot konungens fogdar, hvilka
vanligen med stor hårdhet utkräfde gärder och böter af det fattiga
folket. Missnöjet ökades genom några konungens egenmäktiga
åtgärder, i synnerhet genom det förbud, som han utfärdade mot att
till utlandet afyttra oxar eller sälja dem högre än till ett af honom
faststäldt pris. De senast under utländskt inflytande tillkomna
nyheterna i styrelsen samt den skärpta uppsigten öfver den enskildes
görande och låtande rågade måttet af oviljan.
Samtidigt med grefvefejden pågick i Skåne ett bonduppror mot
adeln; detta utgrenade sig då äfven till Småland, der bönderna läto
höra, att de vall adel ihjälslå och utrota ville». Men Gustaf hade
då till Småland skickat en stark krigsmakt, för hvilken bönderna
föllo till föga. Dryga böter utkräfdes sedan af de uppstudsige,
hvilka till stor del måste gå ifrån sina hemman och drogo sig in i
skogarne, hvarifrån de sedan drefvo röfveri och allabanda ofog. I
Södra Möre och Konga härad hade dessa »skogstjufvar» förnämligast
sitt tillhåll; under anförande af en bonde vid namn Jon Andersson,
drogo de här omkring, plundrade öfverallt och ihjälslogo konungens
fogdar.
Till denna hop slöt sig bonden Nils Dacke, hvilken snart blet
den förnämste anföraren. Född i Bleking af en ansedd bondeslägt,
hade han flyttat öfver gränsen och bosatt sig i Småland. Han hade
der ihjälskjutit en fogde och för detta brott blifvit dömd till böter,
hvilka dock varit så stora, att han måst sätta till hela sin egendom.
Som böterna det oaktadt ej blifvit till fullo guldna, qvarhölls han
någon tid på Kalmar slott; men han rymde derifrån och lopp till
skogarne, der han inom kort blef hufvudman för ett band af
oförvägna sällar. Dacke var en djerf och slug man, skicklig att leda
och ordna stora företag och mäktig att göra sig åtlydd af sitt
obändiga följe; men i allt sitt görande leddes han af en vild
hämndlystnad och gick till väga med lågt svek och trolöshet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
