Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAPS INRE STYRELSE.
173
Den under unionstiden så oroliga adeln böjde sig nu under
dessa ändrade förhållanden lydigt för herskarens vilja. Med flere
bland tidens mäktigaste män, såsom Per Brahe, Sten Eriksson,
Gustaf Olofsson m. f., egde eller knöt Gustaf slägtskapsband och
brukade dem såsom medel i sin hand för att styra de öfrige. Af de
från kyrkan återvunna godsen fick ej adeln på sin lott någon
synnerligt stor del; Vesterås recess stadgade, att intet gods fick
återbördas, innan käranden med tolfmannaed vid tinget styrkt sin rätt.
Väl begagnade somliga herrar lägligt tillfälle att våldsarnt utan lagliga
former sätta sig i besittning af kyrkans forna egendomar; men med
dem, som så »rappat och ryckt från kyrkor och kloster», höll Gustaf
vanligen en efterräkning, hvars stränghet tilltog med åren, ja, han
ville till slut ej tillåta något återbördande, innan käranden bevisat
sin bördsrätt inför konungen sjelf.
Så mycket större blefvo derimot genom den kyrkliga
reduktionen kronans besittningar, hvilka ökades med nära 12,000 hemman.
Åt hennes anspråk på eganderätt gafs en oerhörd utsträckning genom
det vid denna tid framstälda påståendet, »att sådane egor, som
obyggde ligga, höra Gud, konungen och Sveriges krona till); enligt
dylika rättsgrunder föregafs ock, att sjelfva skattehemmanen
ursprungligen varit upptagna på kronans mark, hvarför också skattebönderna
stäldes under fogdarnes uppsigt och, om de ej brukade jorden
ordentligt, stundom vräktes från sina hemman, hvilka derpå utan
vidare omständigheter formligen lades under kronan. För egen
räkning återbördade Gustaf från kyrkor en stor mängd gårdar,
föregifvande, att de voro arfvegods, som tillhörde hans slägt; och han
visade sig i egen sak vida mindre nogräknad om former och medel,
än då det gälde att stäfja adelns "rappande». Derfor var han ock
vid slutet af sin regering den störste jordegare i riket, enär han
såsom enskild egendom innehade omkr. 4000 hemman. Flerestades
anlade han vafvelsgårdar», på hvilka åkerbruk och boskapsskötsel
drefvos i stor skala; så t. ex. hade han på Gripsholm en ladugård,
som stod under drottningens uppsigt och sköttes af 22 pigor. Åt
dessa sina jordagods egnade han en synnerlig uppmärksamhet och
det mera, ju äldre han blef.
Genom förvärf af allahanda slag samlade konung Gustaf stora
rikedomar, så att han i sin skattkammare kunde upplägga stora
högar af silfvertackor. I sin dagliga hushållning var han karg, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
