Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV:S SLUT.
191
drog slutligen i spetsen för sitt manskap hertigarne till mötes. I
en drabbning mellan Södertelge och Botkyrka segrade Erik; men
hertigarne, som inom kort fingo förstärkning, tågade omkring Mälaren
och drogo sålunda norr ifrån till Stockholm. Väl gjorde Erik ett
utfall, deri han slog de angripande tillbaka, men han såg sig snart
allt mer öfvergifven af alla. Den hatade gunstlingen Göran Persson
blef af konungens eget folk och med dennes nödtvungna bifall gripen
samt utlemnad till hertigarne, hvilka på rysligt sätt läto aflifva
honom. Stockholms borgerskap och besättning ingingo slutligen på
egen hand aftal med hertigarne och insläppte deras folk i staden.
Erik, som bevistade gudstjensten i Storkyrkan, var nära att på
återvägen derifrån blifva tillfångatagen af Sten Lejonhufvud; men herr
Sten blef just i det ögonblicket dödad af en bland drabanterna,
och konungen hann undan upp på slottet. Hertig Karl, som under
tiden afstyrt en redan påbörjad stormning af de ryska sändebudens
bostad, red derpå fram till slottet. Erik steg upp på muren och
höll derifrån ett kort samtal med hertigen, då han lofvade att gifva
sig mot vilkor att erhålla ett anständigt underhåll. Derefter gick
han ut ur slottet, som hertigen genast lät besätta med sitt folk.
Båda bröderna gingo sedan till Storkyrkan, hvarest flere herrar voro
församlade; här afsade sig Erik formligen regeringen. Följande
dagen höll hertig Johan sitt intåg i Stockholm, der han lät helsa
sig som konung. Kort derpå (i början af 1569) stäldes Erik inför
ständerna, hvilka öfver honom fälde den slutgiltiga afsättningsdomen
och beslöto, att han skulle hållas i »fängslig, dock tillbörlig och
förstelig förvaring, så länge han lefde».
På Stockholms slott hölls Erik i början fängslad, först i sina
egna rum, sedan i »herr Eskils) nu tömda gemak, der två af
hvalfvoro åt honom upplåtna. Hans gemål Karin Månsdotter och
hans barn utgjorde der haus sällskap. Efter ett misslyckadt
rymningsförsök inskränktes hans boning till ett af de båda rummen,
hvars fönster till stor del murades igen. Han fick rikligt underhåll,
men led ofta af sina väktare en hård och tryckande behandling.
En gång tog den vildsinte Olof Gustafsson Stenbock från Erik hans
kläder, och under ett med anledning deraf uppkommet slagsmål sköt
han honom genom armen, hvarefter man lät honom flere timmar
ligga i sitt blod. Ett misslyckadt befrielseförsök, tillstäldt af några
ven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
