- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
222

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222
REFORMATIONSTIDEHVARFVETS SENARE SKEDE.
början »en nagel i ögat). Dess utom hade de ända från Erik XIV:S
tid med förbittring sett den ansats, som gjordes till ett svenskt
östersjövälde, synnerligen nu, då Karl under det krig, som han förde
i Lifland, förbjudit både danskar och andra nationer handeln på
Riga. Flere möten mellan fullmäktige från båda rikena höllos för
att åstadkomma en förlikning, men utan verkan. Kristian IV ville
hafva krig; man trodde ock, att han dertill blifvit förmådd af
missnöjda svenska herrar, hvilka lockat honom med tal om Karls
bräcklighet, sönernas minderårighet och rikets nöd.
I sjelfva verket var också Karls kraft bruten. Med ökad
själsspänning och stigande förbittring hade han fört den kamp, i hvilken
han på alla håll var invecklad. Då adeln på en riksdag 1609 för
egen räkning ville genomdrifva några lindringar i en gärd, som
konungen för rikets trångmål äskade, tilltalade han ståndet med
sådan häftighet, att han genom sinnesrörelsen ådrog sig ett
slaganfall, som förlamade hans tunga; från den tiden syntes hans starka
själ allt mer förtäras af sin egen eld.
Ständerna samn
nmankallades till Örebro i slutet af år 1610. De
tilltalades här af den 16-årige Gustaf Adolf, emedan den gamle
konungen blott med tecken och brutna ljud kunde gifva sina tankar
till känna. Man uttalade fruktan för ett nytt krig och begärde, att
det genom eftergift för Danmarks fordringar måtte förekommas.
Men då Karl ej ville höra på sådana förslag, utan med vrede visade
ständerna från sig, slutade dessa med att bevilja, hvad han äskade,
och åtogo sig en bevillning, drygare än någonsin tillförne.
I april 1611 ankom den daaska krigsförklaringen. Karl gjorde
väl ännu förlikningsanbud och påminte Kristian derom, att de båda,
såsom de enda evangeliskt lutherska konungar och i lika grad
utsatta för de katolskes stämplingar, helst borde lefva i fred med
hvar andra, men danske konungen lyssnade ej dertill. I spetsen för
16,000 man frambröt Kristian från Skåne mot Kalmar. Två
stormningar afslogos, men i den tredje eröfrades staden, hvarefter
danskarne foro fram med stor grymhet mot de värnlösa invånarne.
Men slottet höll sig ännu en tid. Svenska hären, som, anförd af
konungen sjelf, prins Gustaf Adolf och hertig Adolf Johan, anländt
till närheten af Kalmar, höll sig i ett befäst läger vid Ryssby.
Upprepade gånger anföllo danskarne denna ställning, men blefvo med
förlust tillbakaslagna. Helt plötsligt bröt en gång Gustaf Adolf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free