Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGEN MOT DANMARK OCH RYSSLAND.
233
under denna och närmast följande tid svenska folkets berömmelse,
att det, medan konungarne ledde det till odödliga storverk, tåligt
slet ondt och led brist utan att misströsta om sin framtid.
Genom
nödens mörker trängde det med uthållighet fram till sjelfbestånd,
ära och makt.
Bland allmogen visade sig fattigdomen i sin mest hemska gestalt.
I alla landsändar låg en stor mängd bondehemman öde.
Öfverallt
måste eftergifter göras på utskylderna. I städerna hade bandeln
och den fredliga verksamheten afstannat. Gångbart mynt var nästan
försvunnet ur rörelsen, hvarför de förmögna uppmanades att
utlemna sitt silfver till myntning; konungen och hertig Johan
föregingo äfven derutinnan med sitt exempel. Det värfvade utländska
krigsfolket for i landsorterna fram nästan på fiendevis, så att det i
en vid denna tid utkommen skrift sades vara »en hop främmande
icke folk, utan djeflar, som hvarken frukta Gud eller menniskor,
utan så lefva och göra, som dem synes, på bygden i bonde- och
prestgårdar och i städerna, draga omkring med liderliga qvinfolk,
röfva, stjäla, våldgästa, borttaga och utrida böndernas hästar, slå
undersåtarne liksom oskäliga kreatur, så att prester, bönder och
annat svenskt folk icke var mer aktadt af det främmande krigsfolket
än hundar».
Väckelsemedel till inhemskt split saknades ej. De sedan Karl
IX:s tid missnöjda svenska herrarne sökte från Polen och i
Sigismunds namn genom sina utskickade uppreta sinnena mot den nya
styrelsen. Konung Kristian bemödade sig också att tillställa oreda
inom landet. De tunga skatterna och de ofta förnyade
utskrifningarna vållade väl somligstädes smärre upprorsrörelser, men dessa
stillades lätt, ofta med föreställningar och goda ord. Svenska folket
erlade under denna tid den, i förhållande till landets tillgångar, dry.
gaste bevillning, det någonsin haft att gälda, nämligen
Elfsborgslösen. Man må tänka sig, hvilken summa en million riksdaler var
på en tid, då en tunna råg kostade en riksdaler. Alla rikets invånare,
höga och låga, från konungen och riksråden ända ned till drängar
och tjenstepigor bidrogo, hvar efter sin förmåga, till utgörandet
af denna lösen.
Huru uttömda kronans tillgångar voro, fick den unge konungen
stundeligen erfara. I början af sin regering nödgades han till en
leverantör utfärda en skuldförbindelse på 18 daler, emedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
