Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
STORHETSTIDEN.
ej kunde kontant erlägga dem; till en borgare i Norrköping betalte
han för sill med invisning på kronouppbörden. Under danska kriget
utsäniles folk i Stockholms omnejd för att upplåna hö, då löfte gafs
om »betalning längre fram på sommaren antingen af skattehö eller
af det hö, som föll på ödeshemman). För att få medel till
bestridande af nödiga utgifter hade konungen ofta ingen annan utväg än
att sälja eller bortpanta kronohemman, af hvilka många på detta
sätt kommo i adelns händer.
Gustaf II Adolfs inre styrelse.
Med Polen rådde från Karl IX:s död stillestånd till början af
året 1616. De krigsrörelser, som derefter föreföllo, voro helt
obetydliga till 1618, då ett nytt stillestånd på två års tid afslöts. Under
denna tiden åtnjöt riket ett väl behöfligt lugn, hvarunder konungen
kraftigt fortsatte de redan under krigsåren påbörjade åtgärderna till
rikets inre förkofran.
De adliga privilegierna.
Vid sitt tillträde till regeringen utfärdade Gustaf Adolf för
adeln privilegier, genom hvilka han hoppades kunna viuna detta
stånds trohet och sålunda göra slut på det inbördes splitet. Men
under kriget med Danmark röjde adeln en straffbar vårdslöshet i
fullgörandet af sin russtjenst och en mot allmogens nit bjärt
afstickande liknöjdhet för rikets trångmål. Misslynt deröfver,
uppsatte konungen efter krigets slut en förklaring öfver de adliga
privilegiernas rätta förstånd och yttrade der bland annat: »Sådana
privilegier, som näppeligen förr någon svensk konung, hade han
förunnat adeln af gunst och tacksamhet, emedan hans ätt af adeln
med andra rikets inbyggare blifvit upphöjd till kunglig värdighet.
Men emedan han förnummit, att en part litet kunna skönja på
sådana välgerningar, utan missbruka de gitna privilegierna särdeles
i denna fejdetid, så må de veta, att han kan återkalla hvad han
gifvit och bestämma privilegiernas rätta förstånd, på det ej hvar och
en må dem tyda och vränga. som honom synes». Denna förklaring
blef väl aldrig kungjord, men konungen utströk 1617 sitt namn och
sönderbröt sigillet under den af honom förut utfärdade privilegii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
