Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
STORHETSTIDEX,
verken en egen öfverstyrelse. I synnerhet har en rik, till Sverige
inflyttad holländare, Louis De Geer, på denna vigtiga näringsgren
öfvat stort inflytande. Ett »kopparkompani» och ett njernkompani»,
båda begåfvade med stora privilegier, uppköpte en tid kronans andel
af grufdriften, sig till vinst, men riket till föga båtnad. De blefvo
ock efter en tid upphäfda.
Den yrkesskicklighet, som uppmuntrades, tjenade mest krigiska
ändamål. Klädesväfverier arbetade i flere städer för härens behof;
svenske soldaten gick dock vid denna tid mest i bondekläder.
Vapensmide var ett på landet med förkärlek drifvet yrke; det idkades af
prörsmeder», hvilka ofta voro bofasta bönder. I Arboga, Norrköping
och på Finspong arbetade för kronans räkning vapenverkstäder och
kanongjuterier.
Polska kriget. Förhållandet till tyska riket.
Af en ringa begynnelse uppkom (1618) i Tyskland ett
fruktansvärdt religionskrig. Mot den tyske kejsaren Ferdinand II, hvilken
arbetade på att med våld återställa katolska läran öfverallt, dit hans
makt kunde nå, hade böhmarne gjort uppror. De hade då äfven
åt sig valt en egen konung, Fredrik af Pfalz, hvilken, ansatt med
krig af kejsaren, sökte hjelp af åtskilliga bland sina evangeliska
trosförvandter, äfven af Sverige. Gustaf Adolf kunde väl icke lemna
någon omedelbar hjelp, men han lofvade att genast efter utlöpandet
af stilleståndet med Polen å nyo öppna fälttåget mot detta land
för att hindra Sigismund från att skicka förstärkningar till kejsaren.
Sigismund, hvilken dess utom var invecklad i ett krig med turkarne,
ville gerna förlänga stilleståndet, men Gustaf Adolf var denna gång
dertill obeveklig.
Eröfringen af Riga (1621).
I början af augusti 1621 började konungen belägra Riga, en
mäktig och väl befäst fristad, som stod under polske konungens
skydd och innehade en polsk besättning. Medan svenska flottan
under Gyllenhjelms befäl seglade in i Dünaströmmen och spärrade
dess utlopp, inneslöt konungen Riga från landsidan. På första
uppfordringen att gifva sig gaf staden ett spotskt svar och beredde
sig på kraftigt motvärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
