Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
STORHETSTIDEN.
:
yttrade han med trotsig tillförsigt: »Inom fyra dagar skall det visa
sig, om det är jag eller svenske konungen, som är Tysklands `herre.»
Gustaf Adolf ilade till Nürnbergs undsättning och slog läger i
denna stads grannskap. Han hade då blott 18,000 man med sig,
men omgaf denna här med så starka förskansningar, att
Wallenstein, trots sin öfvermakt, ej vågade företaga något anfall. Ä sin
sida förskansade sig den kejserlige härföraren på tre branta kullar,
hvilka försvarades med löpgrafvar, bröstvärn och förhuggningar.
Hans afsigt var att genom afskärande af tillförsel uthungra
svenskarne. „Jag skall», sade han, »visa konungen af Sverige ett nytt
sätt att föra krig.»
Så lågo de båda härarne nio veckor mot hvar andra. I båda
lägren uppkommo snart brist och nöd; mest ledo de fåtaligare
svenskarne, ehuru Nürnbergs invånare med stor beredvillighet ansträngde
sig för att skaffa dem tillförsel. Då förråden började taga slut,
lossnade manstuktens band; i synnerhet tyskarne i Gustaf Adolfs här
började utmärka sig för tygellöshet och plundringar. För att göra
ett slut på detta olyckliga tillstånd beslöt sig Gustaf Adolf för att
företaga en stormning mot Wallensteins läger. Han vågade den så
mycket hellre, som han lyckats draga till sig så betydliga
förstärkningar, att han var jämnstark med Wallenstein.
Vid middagstiden den 24 augusti 1632 ryckte svenska bären
fram till strid. Storm.ningen börjades mot Burgstall, den vigtigaste
af de höjder, på hvilka Wallenstein lägrat sig. Kampen blef het
och blodig; hela berget insveptes i eld och rök. Flere af de
utmärktaste officerarne stupade eller tillfångatogos; en kula bortslet
under striden sulan från konungens stöfvel, och en officer stupade
tätt vid hans sida. På en sida blefvo svenskarne tillbakaslagna, men
från en annan lyckades konungens tyske underbefälhafvare, hertig
Bernhard af Weimar, att bestiga Burgstall och intaga en der
uppförd skans. Men som dagen nu var långt liden och bären utmattad,
kunde man ej begagna sig af denna framgång. På qvällen började
dess utom ett stridt regn falla, hvilket fortfor under hela natten och
gjorde marken så uppblött och slipprig, att inga kanoner kunde
uppföras till den tagna skansen, hvilken derför följande morgon
måste utrymmas. Svenska hären återvände till sitt läger.
Detta misslyckade anfall hade kostat svenskarne nära 2000
Sjelf skref Gustaf Adolf derom, »att det var för mycket för
man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
