- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
262

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262
STORHETSTIDEN.
terna och bars vanligen på hängbår; det oaktadt har ingen af
dåtidens härar verkstält sina rörelser med sådan snabbhet som den
svenska under Torstensson, och den giktbrutne sjuklingen röjde i
sitt handlingssätt kraft och beslutsamhet com få. En varm
gudsfruktan adlade hans väsen, han var måttlig i sitt lefnadssätt, hade
ett mildt skämtsamt lynne, skydde all oordning och sökte, så mycket
möjligt var, hämma våldsamheten i soldaternas framfart.
Genast vid sitt tillträde till befälet gjorde Torstensson slut på
mot Sverige riktade stämplingar, som bedrifvits inom hären, och
befordrade upphofsmännen till välförtjent straff. Ställningen
förbättrades ock derigenom, att Brandenburg, der en ny kurfurste,
Fredrik Vilhelm, tillträdt regeringen, nu slöt fred med Sverige.
Torstensson var derför i stånd att flytta kriget in i kejsarens arfländer;
han inbröt i Schlesien och eröfrade ett par starka fästningar
derstädes. Men då han ej här kunde framtvinga en afgörande strid,
drog han till Saxen för att belägra Leipzig.
Det andra slaget vid Breitenfeld stod nu (den 23 okt. 1642).
En fiendtlig bär, anförd af ärkehertig Leopold och Piccolomini, hade
skyndat fram för att undsätta staden och var beredd att våga ett
slag. Svenska hären innehade ungefär den plats, som Tilly
innehade i början af det förra slaget vid Breitenfeld, och var uppstäld
på det vanliga sättet. Emedan fienden höll sig stilla, ryckte
svenskarne fram till anfall, men ledo dervid stor skada genom den
fruktansvärda elden från fiendtliga artilleriet. Men väl framkommen,
störtade svenskarnes högra flygel under Wittenbergs och Stålhandskes
befäl så omotståndligt in på de kejserligas venstra, att denna efter
en kort strid tog till flykten. I midten pågick under tiden en
förbittrad strid; men då de kejserlige efter sin venstra flygels nederlag
här anfölls äfven från sidan, kunde de ej längre hålla stånd, fastän
Piccolomini på allt sätt uppmuntrade de sina, ja till och med, för
att gifva dem godt föredöme, sjelf fäktade som simpel soldat.
Svenskarnes venstra flygel, som i början af striden kommit i någon
oordning, lyckades derimot först då vinna afgjord framgång, när den
segrande högra flygeln kom till undsättning. De kejserliges
nederlag blef då fullständigt. De förlorade i detta slag 5,000 man döda,
nära lika många fångar, hela sin tross samt en stor mängd fanor
och kanoner. Närmaste följden af segern var eröfringen af Leipzig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free