Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET MOT DANMARK.
265
ÄKOFULLA FREDSSLUT.
Slesvig och Jylland, der han på två månader bemäktigade sig alla
fasta orter ända till Skagens udde. En landstigning på Fyen för
söktes, men utan framgång. Någon tid gjorde uppbådade bönder,
kallade snapphanar, svenskarne åtskillig skada, men äfven dessa
blefvo till slut afväpnade.
Från en annan sida, nämligen i Skåne, inbröt Gustaf Horn på
danskt område. Bönder, som uppbådats till landskapets försvar,
skingrades utan svårighet, och af dem huggna bråtar genombrötos;
band af snapphanar bildades, men gjorde ej någon betydlig skada.
Horn intågade i Helsingborg och Lund samt eröfrade det befästa
Landskrona och Laholms slott; derimot misslyckades hans företag
mot Malmö. Skånska allmogen, som länge behöll denna fejd i friskt
minne, kallade den „Gustaf Horns krig».
Trots Danmarks öfverhängande fara bade ej konung Kristian
förgätit det gamla önskemålet – att förstöra Göteborg, hvilken stad
nu dess utom, just genom danskarnes prejerier i sundet, vunnit ökad
betydelse såsom stapelplats för Sveriges handel. Genast vid vårens
början steg han om bord på sin flotta och afseglade mot Elfsborg.
Danskarne landstego på Hisingen, der konung Kristian från
Ramberget länge betraktade det honom förhatliga Göteborg, tills han
helsades med skott från stadens kanoner. Under tiden hade Louis
De Geer på egen bekostnad i Holland utrustat en flotta, hvilken
han sände till stadens undsättning. Kristian skref då till stadens
kommendant och hotade att försänka inloppet vid Elfsborg, »så att
hvarken de eller deras salvator Louis De Geer med allt sitt anhang
skulle kunna hindra det. Men det svarades på den tiden, »att
hvarje svensk undersåte torde älska fäderneslandet mer än sin
köpenskap». Underrättelsen, att De Geers flotta närmade sig, förmådde
också konungen att skyndsamt afsegla, innan han hunnit sätta sin
hotelse i verket. Danska trupper, som qvarlemnats på Hisingen,
blefvo sedermera slagna af svenskarne.
Den af De Geer utrustade flottan mötte konung Kristian
utanför Slesvigs vestkust, men kämpade utan afgörande framgång, helst
som hon äfven led mycket af stormar; till slut utbröt äfven myteri
på skeppen, hvarför hon måste återvända till Holland. Hon lopp
imellertid snart åter ut, 22 skepp stark, seglade, trots kanonaden
från Kroneborg, gecom Öresund och inlopp i Kalmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
