Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XI:S FÖRMYNDARSTYRELSE.
291
värda. Men i stället utdelade förmyndarstyrelsen kronogods som
» donationer» med ett slöseri, som föga eftergaf Kristinas; ja man
började till och med åberopa som grundsats, att de adelsmän, som
förut ej erhållit kronogods, nu hade förmonsrätt att med sådana
ihogkommas. De rådande herrarne hade dessutom godt tillfälle att
på mångabanda sätt rikta sig sjelfva på statens bekostnad och för
summade icke att begagna det. I synnerhet beredde de sig stora
inkomster genom att mottaga penningar och skänker af främmande
makter, hvilka för sina syften önskade anlita svenska styrelsens biträde.
Högadelns förnämsta medlemmar betraktade sig nästan som
furstliga personer. Deras besittningar, öfver hvilka de öfvade en
vidsträckt höghetsrätt, egde ofta ett ofantligt omfång, ehuru ibland
spridda på flere ställen: så utgjorde det Oxenstjernska grefskapet
(Södra Möre) 600 hemman, det Braheska (Visingsborg) 200, det
de la Gardieska (Leckö) öfver 300. Grefvarne tillsatte inom sina
grefskap häradshöfding, fälde dom och upptogo utskylder; af egen
myndighet grundlade de nya städer, såsom Grenna och Brahestad, anlagda af
Per Brahe, och Lidköping, anlagdt af Magnus de la Gardie. Men deras
anspråk voro ännu större: Per Brahe tyckte, att grefvarne borde få slå
eget mynt, och öfver sin stolplats i kyrkan satte han de betecknande
orden: »Förstens stol». På sina praktfulla slott och borgar höllo de
förnäma herrarne hof och gåfvo glänsande fester. Längst i slöseri gick
Magnus Gabriel de la Gardie, som residerade på Leckö; ban hade
också någon tid de största inkomsterna och räknade, såsom förmäld
med Karl Gustafs syster, slägt med konungahuset. Per Brahe på
Visingsborg och Karl Gustaf Wrangel på Skokloster stodo honom
föga efter. Friherrarne, ehuru både i rang och makt underlägsna
grefvarne, egde, äfven de, stora anspråk samt uppträdde med
öfverdådigt prål. Lågadeln, som till en del tjente i de höge herrarnes
»hof», såg i allmänhet deras företräden med bitter afund.
Den tidens herreborgar voro konstnärligt utsmyckade, försedda
med torn och vallar samt omgifna af vidsträckta
trädgårdsanläggningar och »djurgårdar». Gemaken voro prydda med
gyllenläderstapeter och frescomålningar, med förgylda möbler och med dyrbara,
från kriget hemförda eller i utlandet bestälda, konstverk. Man drack
vin ur dyrbara silfverpokaler och spisade på fat af silfver eller tenn;
porslin var ännu ej kommet i allmänt bruk. Vid högtidsmåltiderna
uppfördes musik med pukor och trummor. Jagtfärder och ring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
