- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
298

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298
STORHETSTIDEN.
man:
men
1
1
infall genast för att gå den nya fienden till mötes. , Vid Ratenau
lyckades han öfverrumpla en mindre svensk ryttarskara, hvilken,
oaktadt tappert motstånd, blef tillfångatagen eller nedhuggen.
Hufvudstyrkan, 11,000 man, som anfördes af riksmarskens yngre bror,
drog sig tillbaka, men blef upphunnen och angripen vid Fehrbellin
(1675). Den vårdslöshet, som svenska befälet visade vid härens
uppställning, samt dess oenighet under ledningen af striden gjorde, att
soldaternas tapperhet här gagnlöst förspildes: det svenska
lifregementet lät hellre nedhugga sig, än det vek, och kurfursten sjelf var
nära att blifva tillfångatagen. Icke dess mindre ledo svenskarne
här ett rätt känbart nederlag, som vållade dem en förlust af 2,400
största delen af hären drog sig sedan bort i god ordning,
en ytterligare förlust åsamkades derigenom, att många af det
värfvade krigsfolket öfvergingo till fienden. Striden, ehuru i sig
sjelf obetydlig, blef af stor moralisk verkan för så väl Sverige som
Brandenburg. Det förra riket miste genom nederlaget för en tid
den glans, som ständiga segrar på Tysklands jord förlänat dess
vapen, och nya fiender fingo mod att träda fram; för Brandenburg
var segern ett insegel på dess framträdande betydande maktställ
ning i Europa, framför allt i norra Tyskland, och »segern vid
Fehrbellin» har firats som en märkelsedag i den preussiska statens
historia.
Sverige fick nu med ens många fiender. Holland förklarade
krig och afsände med det samma en flotta till Östersjön; Österrikarne,
som uppträdt på Hollands sida mot Frankrike, inbröto afven i
svenska Pommern; hertigarne af Lüneburg intogo Bremen och Verden,
och Danmark, som nu åter fanr tillfället lägligt att angripa Sverige,
började kriget med eröfringen af Wismar. I Pommern förde Wrangel
kriget högst olyckligt, hvarför konungen hemkallade honom och
utnämnde i stället Otto Vilhelm Königsmarck till befälhafvare. Danskarne
eröfrade Rügen; ön blef väl af Königsmarck ätertagen, hvarvid 5,000
danskar måste gifva sig fångna, men förlorades snart nyo. Branden
burgarne eröfrade Stralsund och Greifswald; de svenska trupper,
som försvarat nämnda städer, ledo på återvägen skeppsbrott och
strandade på Bornholm, hvarifrån de som krigsfångar bortfördes till
Köpenhamn.
Farligast bland Sveriges fiender var denna gång Danmark. Hela
folket i detta rike brann af begär att återtaga de genom Roskilde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free