- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
313

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REDUKTIONEN OCH ENVÄLDET.
313
»separationsnamn», som kunde gifva anledning till »det vidriga
omdöme om regementets förande och styrelsen, att det skulle bestå af
en söndrad makt och myndighet». Kort derpå gafs rådsherrarne till
känna, att konungen lemnade dem öppet att erkänna hvad de felat
och begära afsked från sina ämbeten; hvar för sig måste de i följd
deraf inlemna en efter stadgadt formulär uppsatt afskedsansökan.
Hela den gamla rådsförsamlingen, hvilken under förmyndartiden styrt
riket, afskedades nu på en gång med undantag för sex personer,
bland hvilka voro M. G. de la Gardie, som nu blifvit riksdrotset,
samt Bengt Oxenstjerna och Georg Gyllenstjernil. Alla ”riksotitlar
måste sedan bortläggas af de högre ämbetsmännen, hvilka hädanefter
både i namn och verksamhet skulle framstå som konungens
tjenstemän; så var sedan några år Bengt Oxenstjerna »president öfver
konungens kansli»; öfven statens öfrige högste förvaltningsmän
nämndes helt enkelt presidenter, hvar öfver sitt ämbetsverk. En ny
rådsförsamling bildades, hvars medlemmar, bepröfvade och arbetsamma,
voro den nya tidens män och delade konungens tänkesätt; oftare
än förr sysselsattes det kongl. rådet med rättegångsfrågor och fick
i sådan egenskap ibland namnet » konungens högsta domstol».
Såsom verkställare af ständernas beslut hade Karl utfört räfsten
mot förmyndarne och nedbrutit rådets makt. Han sökte ock af
ständerna stadfästelse på sitt verk och fullmakt på fortsättningen
deraf. På grund deraf sammankallades 1682 en ny riksdag. Här
gåfvo också ständerna genast sin bekräftelse åt hvad regeringen på
grund af föregående riksdagsbeslut företagit. I en kunglig skrifvelse,
stäld till bondeståndet, gjordes derpå antydan om indelningsverkets
nydaning. Som dennas följder äfven skulle komma att sträcka sig
till adeln, såg detta stånd åter en vigtig företrädesrätt hotad och
förde derom, synnerligen i hemliga utskottet, en häftig strid med
bönderna. Ännu större blef spänningen, då från utskottet utgick
ett förslag att till betäckande af statsverkets brist företaga en ny
reduktion, hvilken nu äfven skulle drabba de förläningsgods, som
,
gåfvo mindre än 600 dalers ränta. Härutinnan voro genast, liksom
i förra riksdagens reduktionsbeslut, de tre ofrälse ståndens ombud
Inom adeln röjde sig väl en djup förbittring, denna gång
synnerligen hos lågadeln, hvilken nu i sin ordning hufvudsakligen
skulle blifva den lidande; men ståndet såg sig nödsakadt att gifva
efter och öfverlemna saken i konungens händer. På konungens egen
ense,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free