- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
318

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318
STORHETSTIDEN.
familjelif, både hemma och i fält lemnat ett godt föredöme af sedlig
tukt, segt tålamod och ihärdig pligttrohet; för utvecklingen af dessa
egenskaper har också Karl XI:s regering med strängt allvar arbetat.
Derimot har indelningsverkets aflöniugssätt mindre väl egnat sig för
utbildningen af ett dugligt befäl. Man har ock klagat öfver, att
denna inrättning borttagit utöfvandet af folkets allmänna värnepligt.
Sådan var åtminstone ej Karl XI:s mening dermed, såsom man bland
annat ser af ett hans bref till landshöfdingarne i Småland; han
skrifver nämligen: »Låten pålysa vårt nådiga tillstånd och förordning,
att bönderna måge fritt och obehindradt förse sig med bössor och
bruka dem icke allenast i fredstider sig till gagn och godo med
skjutande, utan ock hafva dem vid krigstid vid handen och i
beredskap sig och sin landsort till försvar mot fiendtligt anfall.) Åt
landtförsvaret egnade konungen under hela sin regering en ifrig
omvårdnad; vid hans död utgjorde också den stående hären 65,000
man väl utrustade trupper.
Redan under danska kriget hade konungen funnit olämpligheten
af den gamla flottstationen vid Elfsnabben och behofvet af flottans
fullständiga ombyggnad. Fullbordandet af detta verk är Hans
Wachtmeisters odödliga ära. I samråd med honom utsåg konungen
Trotsö i Blekings skärgård till flottans blifvande station. Ön var
då ett bondhemman, hvars egare, den stormodige Vitus Andersson, i
början trotsigt vägrade sälja sin ö och, då konungen yppade sin
afsigt, svarade: »Dertill har jag ej gifvit lof»; han förmåddes
imellertid till slut, ehuru med svårighet, att gifva efter. Redan 1679 lades
nu på ön grundstenen till staden Karlskrona, dit Ronnebys invånare,
nyss förut husvilla genom en eldsvåda, förmåddes att inflytta;
Wachtmeister blef sedan högste ledare af den nya anläggningen.
Under hans inseende samt med biträde af Dahlberg och Stuart
anlades de fästningsverk, som försvara Karlskronas inlopp.
Skeppsvarfvet fullbordades efter hand, och det ena stora örlogsskeppet
färdigbyggdes efter det andra. I Bleking, Halland, Bohuslän samt
några andra landsorter upprättades båtsmanshåll i stället för knektehåll;
en stor del af sjöfolket uppsattes ock genom värfning.
Mycket och starkt motstånd hade Wachtmeister från flere båll
att bekämpa, enär inflytelserika män arbetade för att få flottan
återförd till Stockholms skärgård eller ock fördelad på olika stationer.
Under de första åren var äfven konungen några gånger tveksam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free