- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
336

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336
STORHETSTIDEN.
9
ryssarnes öfvermakt; sedan en stor del af hans här stupat, slog han
sig med återstoden igenom fiendens skaror, men de stora förråden
hade han dess förinnan måst förstöra; äfven han infann sig derför
hos Karl i helt annat skick, än beräkradt var. Konungen befann
sig nu i ett svårt läge, enär svenskarne ledo känbar brist och ryska
hufvudhären afskar dem från all förbindelse med hemlandet.
Slaget vid Pultava (den 28 juni 1709) afgjorde för lång tid
striden om maktställningen i norden. Medan Karl i spetsen för
18,000 man, hvilka ledo brist på de flesta förnödenheter, ja till och
med på brukbart krut, belägrade denna vigtiga stad, som ligger vid
Vorskla, ditlockade han derigenom, troligen med afsigt, ryska hären,
hvilken, öfver 50,000 man stark, antågade under tsarens eget
öfverbefäl. Ryssarne buro dock ännu så stor fruktan för de svenska
vapnen, att de ej vågade anfalla, utan förlade sig inom ett starkt
befäst läger. Karl derimot, i sitt nödstälda läge, fann ingen annan
utsigt till räddning än att våga en strid, fastän numer endast 12,000
svenskar voro tjenstbara och konungen, sjelf helt nyligen sårad af
en kula i foten, ej kunde personligen föra befälet. Rehnsköld, som
anförde rytteriet, var i stället under slaget öfverbefälhatvare; denne
var väl en tapper krigare, men saknade nödig fältherreblick.
Fotfolket, anfördt af Lewenhaupt, gick först fram och stormade de
skansar, som ryssarne uppfört. På högra flygeln, der Lewenhaupt
sjelf befann sig, aflopp anfallet med den framgång, att fienden
öfvergaf 3 af sina 7 skansar och började fly; derimot blef venstra
Aygeln efter, kom snart under vapenskiftet äfven i någon oordning
och började vika. Karl, som, ehuru svårt plågad af sårfeber, lät
bära sig omkring i en bår, der faran var störst, uppmuntrade sina
soldater och förordnade om nya rörelser. Båren blef snart
sönderskjuten; en häst, på hvilken konungen sedan hjelptes upp, sköts
under honom, och han räddades blott derigenom, att en af officerarne
lemnade honom sin att komma undan på. Rehnsköld, som under
hela drabbningen visat sig rådlös och förvirrad, gaf lamt understöd
med rytteriet. Medan han i blind ifver red hit och dit, utan att
kunna något. hjelpa, råkade han in midt ibland fienderna och togs
till fånga. Samma öde träffade också Piper. Lewenhaupts högra
Aygel kämpade ännu någon tid med mannamod; men de glesa
leden krossades slutligen af elden från ryska artilleriet. Slaget var
nu ohjelpligt förloradt: i synnerhet hade fotfolket lidit förfärligt; en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free